Ikara

Ikara
En Ikara-robot på South Australian Aviation Museum i Port Adelaide.
Typ	Ubåtsjaktrobot
Ursprungsland	Australien
Servicehistoria
Används av	Australien, Brasilien, Chile, Nya Zeeland och Storbritannien
Produktionshistoria
Tillverkare	Commonwealth Aircraft Corporation
Specifikationer
Längd	3429 mm
Vikt	513 kg
Spännvidd	1524 mm
Stridsspets	Mark 44, Mark 46 eller kärnvapensjunkbomb
Motor	Bristol Aerojet Murawa
Brinntid	2 sekunder (startmotor) 100 sekunder (banmotor)
Styrsystem	Kommandostyrning
Vapenbärare	Bristol-klass, Leander-klass, River-klass, Perth-klass, Niteroi-klass
Prestanda
Räckvidd	0,5 – 10 nautiska mil
Flyghöjd	335 meter
Maxhastighet	713 km/h
Hastighet	658 km/h

Ikara är en australiensisk ubåtsjaktrobot. Den kan bära en målsökande torped upp till 10 nautiska mil från moderfartyget på 100 sekunder. Ikara kan användas även i hårt väder när helikoptrar inte kan starta och kan dessutom få torpeden i vattnet betydligt snabbare än det tar för en helikopter att starta och flyga samma sträcka. Namnet Ikara betyder ”kastpinne” på aboriginska.

En Ikara-robot med robotlavett.

Jämfört med det amerikanska robotsystemet RUR-5 ASROC är Ikara långsammare, men har fördelen att den kan styras i flykten vilket ökar chanserna att träffa en undflyende ubåt. Jämfört med den franska Malafon som glidflyger största delen av banan är Ikara snabbare och har längre räckvidd. Det sovjetiska/ryska systemet RPK-3 Metel är avsevärt tyngre och har dessutom mer än dubbelt så lång räckvidd.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ikara.
  Bilder & media

Källor

• Miller, David (1984) (på engelska). Modern Subhunters. London: Salamander Books Ltd. sid. 156. Libris 6147980. ISBN 0-86101-178-3 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ikara (missile), tidigare version.