Ida Gawell-Blumenthal
Ida Albertina Gawell-Blumenthal, född Gawell 4 november 1869 i Arbrå socken i Hälsingland, död 14 maj 1953 i Stockholm, var en svensk författare, berättare och vissångerska, känd under namnet Delsbostintan. BiografiGawell-Blumenthal var dotter till kyrkoherden i Arbrå. Efter skolgång i Gävle var och anställd vid Norrlands-Posten där 1888–1895 och flyttade därefter till Stockholm där hon 1895–1898 genomgick Tekniska skolan.[1] Hon är mest känd under pseudonymen Delsbostintan, under vilken hon första gången 1895 uppträdde på Skansen som föredragare av folkvisor och berättelser från Hälsingland.[2] Hon turnerade under många år i Norden, och vid två tillfällen i svenskbygderna i USA, som berättare av dråpliga hälsingehistorier, oftast med musikillustrationer på spilåpipa och sång.[3] Hon var en förgrundsfigur inom Gästrike-Hälsinge Gille. Hon var 1898–1921 gift med läkaren Moritz Blumenthal, som avled 1923. UtmärkelserIda Gawell-Blumenthal erhöll den kungliga medaljen Litteris et Artibus år 1929. År 2003, vid 50-årsminnet av hennes bortgång 1953, restes en staty av henne på torget i Delsbo. Bibliografi
Filmografi
Se ävenReferenserTryckta källor
WebbkällorNoter
Vidare läsning
Externa länkar
|