I Vow to Thee, My Country
I Vow to Thee, My Country är en brittisk fosterländsk sång och senare även psalm. Den skapades 1921 då den ursprungliga dikten av Sir Cecil Spring-Rice tonsattes av Gustav Holst. HistoriaTexten är ursprungligen en dikt av diplomat Cecil Spring-Rice, skriven 1908 när han var stationerad på den brittiska ambassaden i Stockholm. Först namngavs den: Urbs Dei (Guds Stad) eller The Two fatherlands, och den beskrev hur en kristen är skyldig att svära sin lojalitet mot både sitt hemland och det himmelska riket. Texten var delvis baserad på mottot för familjen Spring, som Spring-Rice härstammade ifrån. Den första versen hade ursprungligen en öppet fosterländsk hållning, influerad av tiden före första världskriget. År 1912 utsågs Spring-Rice till ambassadör i USA, där han övertalade Woodrow Wilson-kabinettet att överge neutraliteten och ansluta sig till Storbritannien i kriget mot Tyskland. Efter att USA gick med i kriget, blev Spring-Rice återkallad till Storbritannien. Strax före sin avresa från USA i januari 1918 skrev och döpte han om Urbs Dei. Den första versen ändrades väsentligt och kom att handla om de enorma förluster av brittiska soldater som Storbritannien hade utstått under krigsåren. Den första versen, och den sällan sjungna andra versen, handlar om Storbritannien och i synnerhet dödsoffren under första världskriget. Den sista versen, som börjar med "And there’s another country", refererar till himlen. Den sista raden är baserad på Ordspråksboken 3:17, som står att läsa i King James Bibeln: "Her ways are ways of pleasantness, and all her paths are peace”. MelodiÅr 1921 anpassade Gustav Holst musik från en sektion av Jupiter från hans svit Planeterna för att skapa en melodi till dikten. Musiken förlängdes något för att passa de två sista raderna i första versen. På begäran av utgivaren Curwen, gjorde Holst en version för unison sång med orkester (Curwen har även publicerat Sir Hubert Parrys Jerusalem som unisonsång med orkester). Den framfördes förmodligen första gången 1921 och blev ett vanligt inslag vid minnesceremonierna över vapenstilleståndet, särskilt efter att sången publicerades som en psalm 1926. Holst tonsatte sången så att den kunde användas som psalm, och den ingick i Songs of Praise, 1926, med samma ord, men titeln var då Thaxted (uppkallad efter byn där Holst levde i många år). Redaktören för den nya (1926) upplagan av Songs of Praise var Holst nära vän Ralph Vaughan Williams, vilket kan ha inspirerat Holst att komponera psalmen. Holst dotter Imogen antecknade att "vid den tidpunkt då han (Holst) blev ombedd att tonsätta dikten, var han så överarbetad och trött att han kände sig lättad över att upptäcka att det var möjligt att låna melodin från Jupiter". Text
Nutida användning
I medierna
Källor
Externa länkar
|