|
HumtankHumtank är en nationell tankesmedja för humaniora och ett samarbete mellan flera olika universitet i Sverige.[1] Tankesmedjan lanserades 3 april 2014 som ett samarbete mellan från början tolv, senare fjorton lärosäten, och syftet är att verka forskningspolitiskt, delta i samhällsdebatten och påverka allmänhetens uppfattning av humaniora.[2] MedverkanDe universitet och högskolor som medverkar i tankesmedjan är Göteborgs universitet. Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. [1] Då Humtank bildades medverkade även Högskolan i Halmstad, tidigare har även Högskolan i Skövde och Luleå tekniska universitet funnits med i samarbetet.[3] Humtanks informationsarbeteHumtank har sedan tankesmedjan lanserades gjort ett flertal massmedieinspel i debatter om humaniora, forskning och utbildning, bland annat i Dagens Nyheter om humanisters möjligheter att föra ut sin kunskap[4], i Svenska Dagbladet om de ekonomiska villkoren för humanistisk utbildning[5] och i Upsala Nya Tidning om vikten av en ny maktutredning[6]. Humtank är aktivt på X (tidigare Twitter)[7] och Facebook[8]. Humtank medverkar årligen med seminarier och debatter dels under politikerveckan i Almedalen[9] och dels på Bokmässan i Göteborg[10]. Sedan 2015 har tankesmedjan årligen delat ut Humtankpriset till framstående humanister som för humanistiska kunskaper utanför akademin. 2024 års pristagare var Sverker Sörlin. [11] 2023 gick priset till Annelie Bränström-Öhman.[12] 2022 gick priset till Lars Strannegård.[13] 2021 gick priset till Magnus Bremmer.[14] 2020 års pristagare var Kungliga biblioteket.[15] 2019 gick det till Jonna Bornemark.[16] 2018 gick det till Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg för deras arbete med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.[17] 2017 gick priset till Ida Östenberg[18]. 2016 gick priset till Mohammad Fazlhashemi[19]. 2015 var pristagaren Sharon Rider[20] Humtanks rapporter2023 släpptes rapport #8 – "Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren", där lärosätenas förutsättningar för forskningsförmedling belyses[21]. 2022 släpptes rapport #7 – "Humaniorastrategier i Sverige"[22], där olika lärosätens strategier för humaniora sammanfattas och diskuteras. 2021 släpptes rapport #6 – "Humaniora i skolan. De humanistiska ämnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans högre år"[23], som uppmärksammar humanioras roll i skolan 2019 släpptes rapport #5 – "Humaniora i samhället. Om behovet av ett breddat samverkansbegrepp"[24], samverkan mellan forskning och näringsliv ser olika ut för humaniora jämfört med många andra forskningsfält. 2018 släpptes rapport #4 – "Kunskapens nya arenor. Humanistiska utbildningar i ett föränderligt samhälle"[25], rapporten fokuserar på hur humanistisk utbildning bedrivs. 2018 släpptes rapport #3 – "Den ljusnande framtid. Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning"[26], vilken fokuserar på vikten av att lärosätenas har ett nära samarbete med arbetsmarknaden aktörer. 2017 släpptes Humtanks andra rapport – "På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden"[27]. Den fick stort massmedialt genombrott, till exempel i Lundagård[28] och i Dagens Samhälle[29]. 2016 släppte Humtank sin första rapport – "Humanioras pris och värde: resurser och utbildningskvalitet".[30] Personer verksamma i Humtank[31]
Före detta medlemmar i Humtank
Referenser
|