Herrljunga socken

Herrljunga socken
fd socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradKullings härad
KommunHerrljunga kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1953
Area16 kvadratkilometer
Upphov tillHerrljunga landskommun
Herrljunga församling
MotsvararHerrljunga distrikt
TingslagVättle, Ale och Kullings tingslag (–)
Vättle och Kullings tingslag ()
Kullings tingslag (–)
Karta
Herrljunga sockens läge i Västra Götalands län.
Herrljunga sockens läge i Västra Götalands län.
Herrljunga sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°04′42″N 13°01′27″Ö / 58.07833333°N 13.02416667°Ö / 58.07833333; 13.02416667
Koder, länkar
Sockenkod1682
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Herrljunga distrikt
Redigera Wikidata

Herrljunga socken i Västergötland ingick i Kullings härad, ombildades 1953 till Herrljunga köping och området ingår sedan 1971 i Herrljunga kommun, från 2016 inom Herrljunga distrikt.

Socknens areal var 16,03 kvadratkilometer varav 15,85 land.[1] År 2000 fanns här 210 invånare.[2] Tätorten Herrljunga med sockenkyrkan Herrljunga kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Herrljunga församling och för de borgerliga frågorna bildades Herrljunga landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ombildades 1953 till Herrljunga köping som 1971 ombildades till Herrljunga kommun. 1964 införlivades Tarsleds församling i församlingen.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Herrljunga, med samma omfattning som Herrljunga församling hade 1999/2000 och fick 1964, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kullings härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Kullings kompani.[3]

Geografi

Herrljunga socken ligger norr och öster om Herrljungan kring Nossan. Socknen har odlingsbygd vid ån och är övrigt en småkuperad skogstrakt på de tidigare Svältorna.[4][1][5]

I kyrkbyn Herrljunga fanns förr ett gästgiveri.[6]

Fornlämningar

Sju hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar. Från järnåldern finns gravar, domarringar och en fornborg på Borreberget.[4][7][8][5]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade stadigt från 234 år 1810 till 4 060 år 1990.[9]

Namnet

Namnet skrevs 1293 Heriälungum och kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller möjligen har, 'stenig mark, stenröse'. Efterleden kan innehålla ljung eller alternativt lung, 'sand- eller grusmark; sandås, grusås'.[10]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Herrljunga socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Herrljunga socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Herrljunga, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Herrljunga socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Herrljunga socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Folkmängd 1810-1890 Herrljunga i Älvsborgs län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 14 juni 2016)
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Gustafsson, Christer (1990). ”Herrljunga socken”. Herrljunga kommun 1990. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 36. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. sid. 137-163. Libris 1212101 

Externa länkar