Herrevads kloster var ett cistercienserkloster som grundades 1144[1] och var verksamt till 1565. Av de medeltida klosterbyggnaderna återstår endast ett rudiment som i dag är inrett till kapell. Intill kapellet ligger slottet Herrevadskloster som i huvudsak uppfördes 1745. Båda är belägna norr om Ljungbyhed i Riseberga socken i Klippans kommun i Skåne.[2]
Eskil glömde inte sitt löfte att grunda fem kloster. Eftersom han var nära vän till Bernhard av Clairvaux, vände han sig till honom för att få hjälp. 1144 grundades klostret av abboten Robert med 12 cisterciensermunkar från Citeaux och dessa åtföljdes av 9 lekbröder, som var hantverkare, jordbrukare, mjölnare m.m. Enligt tillgängliga uppgifter donerade Eskil själv marken och han bekostade också uppförandet. Invigningen ägde rum redan 1150 även om klostret då ingalunda var färdigt. Grunden till klosterkyrkan lades 1158 och det omfattande bygget fortsatte säkerligen i flera årtionden. Herrevads kloster blev så småningom ett av de största och mest betydande medeltidsklostren i Skåne.
Cistercienserna grundade kloster även på flera andra platser i Skandinavien, till exempel Nydala i Småland och Alvastra i Östergötland. Munkar från Herrevad grundade kloster i Holme, Lögum och Tvis i Danmark. Under 1100-talet byggde munkar från Herrevadskloster ett kapell i Munka-Ljungby. En del av kapellet ingår förmodligen i sakristian i Munka-Ljungby kyrka. Klosterkyrkan i Herrevad var byggd i romansk stil och byggnadsmaterialet var ursprungligen sandsten, men efter en förödande brand 1291 var man tvungen att reparera kyrkan med tegel. Interiören omgestaltades tidigt i gotisk stil. Koret byggdes om så sent som 1513. Den siste abboten administrerade klostrets ägor till 1565, och krävdes på stora kvantiteter timmer och mat till kronan. På 1550-talet användes tegelsten tillverkad i klostrets ugnar till att uppföra fästningen i Landskrona.
Vid slutet av 1600-talet revs klosterbyggnaderna på order av Karl XI, och stenen ska ha använts vid bland annat uppförandet av Caroli kyrka, den tyska kyrkan i Malmö. Av de medeltida klosterbyggnaderna återstår i dag enbart ett rudiment inrett som kapell. Ett antal utgrävningar har skett sedan 1939, och fynden finns nu på historiska museet i Lund.
Herrevadskloster användes fram till början av 1900-talet av Skånska husarregementet; under perioden 1858–1898 inkvarterades här exercisskvadroner. Åren 1902–1957 var Herrevadskloster remontdepå och användes sedan åren 1960–1994 som utbildningslokaler för Krigsflygskolan.
Idag är slottet sålt och åter i privat ägo.
Galleri
Bilder från utgrävningen av klosterkyrkan på 1980-talet
Lönnäng, Ragnar (2006). Till skånska slott och sevärdheter. Simrishamn: Gröna nyckeln. sid. 82-85. Libris10126422. ISBN 91-631-8349-8
Åberg, Alf; Lindkvist Lennart (1960). Skånska slott och deras herrar: en krönika i ord och bild om gårdar och människoöden. Stockholm: Bonnier. sid. 17-24. Libris700041