Herman Mannheimer, född 26 juli 1867 i Göteborgs mosaiska församling, Göteborg, död 10 augusti 1942 i Göteborgs Vasa församling, Göteborg[4], var en svensk finansman.
Han var son till finansmannen Theodor Mannheimer och Hanne Meyer, bror till advokaten och politikern Otto Mannheimer samt farbror till advokaten Love Mannheimer.[5]
Efter att ha genomgått Göteborgs handelsinstitut anställdes han 1891 vid Skandinaviska Kredit AB, där han 1899 blev chef för Göteborgskontoret. I bankens ledning kvarstod han till 1930 och har stor andel i dess expansion, markerad bland annat av bankens engagemang i flera för Sveriges näringsliv viktiga kreditoperationer, såsom Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds inköp, Götaverkens och SKF:s utveckling till världsledande företag. Han var styrelseledamot i flera företag, som LKAB och olika privata järnvägsbolag och rederier.
Mannheimer deltog liksom andra rika göteborgare i donationsverksamheten, bland annat till Göteborgs museum. Han var även verksam som amatörkonstnär och finns representerad med ett teckningsalbum innehållande 21 blyertsteckningar vid Göteborgs universitetsbibliotek[6].
Han var gift från 1898 med Lisa Magnus (1876–1957) och far till Ted Mannheimer.[5]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] Herman Mannheimer, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9070, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Måns Mannerfelt, Västergötland-Göteborgs järnvägar : en historik (Faks.-uppl), 1980, s. 190-191.[källa från Wikidata]
- ^ Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 5 Lindorm-O, vol. 5, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 234, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ [a b] Släkten Mannheimer i Svenska Släktkalendern 1984 s 254–259.
- ^ Göteborgs universitetsbibliotek
Vidare läsning