Henrik Ramsay

Henrik Ramsay
Född31 mars 1886[1]
Helsingfors
Död25 juli 1951 (65 år)
Visby, Sverige
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningPolitiker[2], diplomat
Befattning
Finlands utrikesminister
Politiskt parti
Svenska folkpartiet i Finland
FöräldrarAugust Ramsay
Jully Ramsay
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1920)[3]
Kommendör av Dannebrogorden (1921)[3]
Kommendör av Vasaorden (1927)[3]
Storofficer av Italienska kronorden (1929)[3]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1933)[3]
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1934)[3][4]
Kommendör av Sankt Olavs orden (1936)[3]
Orden för sjöfartsförtjänster (1938)[3]
Frihetskorsets 1. klass med kraschan (1940)[3]
Kommendör av Fenixorden (1940)[3]
Storkors av Rumänska kronorden (1942)[3]
Kung Zvonimirs kronorden (1944)[3]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1944)[3]
Storkors av Kungariket Ungerns förtjänstorden[3]
Vinterkrigets minnesmedalj[3]
Frihetskrigets minnesmedalj[3]
Redigera Wikidata

Carl Henrik Wolter Ramsay, född 31 mars 1886 i Helsingfors, död 25 juli 1951 i Visby, var en finländsk politiker och ledande person inom näringslivet.

Biografi

Ramsay var son till August Ramsay, och VD för Effoa 1920–1946 och förvaltningsrådets ordförande 1934–1946 och 1948–1951. Ramsay var minister i folkförsörjningsministeriet 1941–1942 och 1943–1944, minister i utrikesministeriet 1941–1943, folkförsörjningsminister 1942–1943 samt utrikesminister 1943–1944. I krigsansvarighetsprocessen dömdes han till 2½ års fängelse, där han satt 1946–1947.

Kommendör av Kungl. Svenska Vasaorden 1:a klass 1936 (kommendör 1926).

Ramsay har publicerat böcker om kemi och sjöfart.

Bibliografi i urval

  • I kamp med Östersjöns isar. Holger Schildts förlag, Helsingfors 1947.

Källor

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 166845272.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ministerdatasystemet, finländsk minister-ID (arkiverad): 442, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 958.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aikalaiskirja, Otava, 1941, s. 582.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Auktoritetsdata