Henri Cartier-Bresson föddes den 22 augusti 1908 i Chanteloup-en-Brie[3], i en välbemedlad medelklassfamilj. Hans intresse för fotografi började redan som ung. Som pojke ägde Cartier-Bresson en Box Brownie (lådkamera) som han använde för att ta semesterbilder. Senare experimenterade han med en 3 1/4" x 4 1/4"-"view camera". Cartier-Bressons tidiga träning i konst (han studerade under två år måleri i en studio i Paris) utvecklade hans subtila och känsliga öga för komposition. Detta sågs som en av hans bästa tillgångar som fotograf.[4]
Vid 22 års ålder, reste Cartier-Bresson 1931 till den västafrikanska vildmarken som jägare. Ett år senare återvände han till Frankrike efter att ha fått "blackwater fever", en form av malaria. Det var under återhämtningen som han först verkligen upptäckte fotografi.[3] Han kom senare ihåg hur han "strövade på gatorna dagen lång, på helspänn och redo att slå ned på rov, fast besluten att "fånga" livet - att bevara livet i livsögonblicket."
När andra världskriget bröt ut tjänstgjorde Cartier-Bresson under en kort period i den franska armén. År 1940, under slaget om Frankrike tillfångatogs han av tyskarna. Efter två misslyckade försök lyckades han rymma från ett läger för krigsfångar[3] och arbetade sedan för den franska motståndsrörelsen till krigets slut.
År 1946 arbetade han i mer än ett år i USA med en postum utställning som Museum of Modern Art[5] i New York hade påbörjat, när man trodde att Bresson hade dött i kriget.[3]
År 1947 var Cartier-Bresson med i bildandet av bildbyrån Magnum Photos.[3] Uppdrag från stora tidningar tog honom genom Europa och USA till Indien, Ryssland och Kina. Många böcker med hans fotografier publicerades på 1950- och 1960-talet; den mest kända var The Decisive Moment ("det avgörande ögonblicket") från 1952. I The Decisive Moment sa Cartier-Bresson att det avgörande ögonblicket är:det simultana igenkännandet, på en bråkdels sekund, av betydelsen av en händelse samt den precisa organiseringen av formerna som ger den händelsen dess lämpliga uttryck... I fotografi kan det allra minsta vara ett jättebra motiv. Den lilla mänskliga detaljen kan bli ett 'leitmotif'.
En viktig milstolpe i hans karriär var den massiva retrospektiva 400-bildersutställningen som turnerade omkring mellan olika museum i USA, Europa, Kanada och Japan, med start 1955.[6] . Han belönades med Hasselbladpriset 1982.[7]
År 1974 inriktade han sig på sitt måleri[3], men tog fortfarande bilder på 90-talet.[1]
Cartier-Bresson avled 2004 vid 95 års ålder.[1][8]