Helgo Zettervall var son till garvaren Peter Zettervall och Elisabet Lagergren samt från 1861 gift med Ida Anna Christina Lagergren. Han var professor vid Konstakademien och under åren 1882–1897 överintendent vid Överintendentsämbetet. Han blev 1884 hedersledamot av Vitterhetsakademien och 1897 ledamot av Vetenskapsakademien.[10] Zettervall är representerad vid Domkyrkorådet i Lund med en svit akvarellerade teckningar i Fredrik Wilhelm Scholanders efterföljd och vid Nationalmuseum[11]. En minnesutställning med hans konst och ritningar visades på Arkitekturmuseet i Stockholm 1966.
Helgo Zettervall var den mest anlitade arkitekten i ombyggnaden av gamla byggnader och kyrkor i Sverige under perioden 1860–1900. I stilideal och restaureringsprinciper var han starkt påverkad av Viollet-le-Duc. Efterhand framväxte en stark kritik, från bland andra Verner von Heidenstam, mot dessa restaureringsprinciper.[källa behövs] Helgo Zettervall sökte att återskapa byggnaderna enligt idealen i den stil de ursprungligen varit byggda i. Förändringar och tillbyggnader som gjorts under århundradenas lopp i sin egen tids stil rensades bort och ersattes med nyritade ombyggningar.
Helgo Zettervall avsåg inte att återställa byggnaderna så som de en gång sett ut, utan utformade dem som han ansåg att de borde ha sett ut. Exempelvis har tornen till Uppsala eller Lunds domkyrkor aldrig någonsin tidigare sett ut så som de nu gör.[13]
Just hans restaureringar, främst av Linköpings, Skara och Uppsala domkyrkor rönte hård kritik av en senare generation, för vilken restaureringar i första hand betydde försök att bevara den äldre arkitekturen. Av dessa är Linköpings domkyrka den där minst av den medeltida arkitekturen revs i samband med ombyggnaden.[14]
Under nationalromantikens och funktionalismens tid var Zettervall anseende mycket lågt, men han har senare omvärderats, och anses numera som en av 1800-talets främsta svenska arkitekter.[13]
Riksdagshuset
Helgo Zettervall var också delaktig i planeringen av det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Inget av de förslag som kom in i en utlyst tävling ansågs tillräckligt bra. I stället engagerades Helgo Zettervall, som till medhjälpare utsåg den unge Aron Johansson. Ritningarna var klara 1890 och mötte stark opposition. Arkitekterna arbetade om förslaget, men kritiken höll i sig. Kritiken gällde inte bara själva byggnaden, utan även placeringen. Kritikerna tyckte inte att man kunde placera en så monumental och tungt utsmyckad byggnad så nära slottet. De ansåg också att Helgeandsholmen var för liten för att rymma både riksdagshus och riksbank.
Frågan om balansen mellan slottet och det nya monumentet över parlamentarism och konstitutionellt styrelseskick var känslig politiskt, psykologiskt och estetiskt. När byggnadskommittén 1892 beslöt att flytta fram riksdagshusets fasad ytterligare sex meter jämfört med den första planen, avgick Helgo Zettervall. Aron Johansson arbetade ensam vidare med förslag till byggnader och 1897 lade kung Oscar II grundstenen till riksdagshuset som invigdes 1905.
Helgo Zettervalls Hufvud conto : utförde arbeten af undertecknad : kostnaden af min gård i Lund 22B. Sandgatan : utg. tillsammans med en förteckning över Zettervallsamlingen i Kungliga biblioteket. Stockholm: Konsthögsk:s arkitekturskola. 1984. Libris426426
Helgo Zettervall 1831-1907. Arkitekturmuseets katalog ; 2. Stockholm. 1966. Libris1465257
Villor och boställen av Helgo Zettervall: Sandström, Johansson, H. och Tollbom, A. , Konsthögskolan. Arkitekturskolan, 1994, ISBN 9186016113
Redaktörskap
Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader. Stockholm. 1887. Libris8222074
Olén, Benkt (1987). "Ryslighetens evangelium". Helgo Zettervall som kyrkoarkitekt i Lunds stift i ljuset av samtida kyrkoliv. Kristianstad: Olén. ISBN 91-7900-221-8
Åhman, Anders (2015), Helge Zettervalls domkyrkorestaureringar. (Acta Universitets Upsaliensis. Arcus sacri 2.) Uppsala. ISBN 978-91-554-9178-9.
Bodin, Anders (2016). Zettervall i Lund : arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 98(2016). Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris19931865
Gullbrandsson, Robin (2018). ”Helgo Zettervall och läroverksbygget i Skara”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2017/2018,: sid. 247-257 : ill. 0347-4402. ISSN0347-4402.Librisgq4jk5fhd25dqrk9
