Helga Nõu

Helga Nõu
Helga Nõu, fotograferad av sin make Enn Nõu 2 september 2017.
Född22 september 1934 (90 år)
Tartu[1]
Medborgare iEstland
SysselsättningFörfattare
MakeEnn Nõu
FöräldrarAleksander Friedrich Raukas
Utmärkelser
Henrik Visnapuus litteraturpris (1971)
Vita stjärnans orden, femte klass
Redigera Wikidata

Helga Nõu, född Raukas 22 september 1934 i Tartu, Estland,[2] är en estnisk-svensk författare[2] och översättare.

Biografi

Nõu föddes i Tartu. Hennes far Aleksander Friedrich Raukas var skogsinspektor och modern Elsa Raukas, född Reimann, var textillärare.[2] Familjen bodde först i Kohtla, sedan i Tallinn och i Pärnu men flydde till Sverige 1944 när Sovjetarmén kom in i landet. 1957 gifte sig Helga Raukas med läkaren och författaren, docent Enn Nõu och bosatte sig i Uppsala. Sedan hon gick i pension 1999 bor hon växelvis där och i Tallinn.

Efter flykten började hon som elev i Adelsö landskommuns folkskola 1945–1948. Hon tog realexamen genom Hermods Korrespondentsinstitut och studenten vid Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm 1955, varefter hon 1955–1957 utbildade sig till folkskollärare vid Folkskoleseminariet i Stockholm. Hon var denna tid aktiv som redaktör vid utgivningen av Estniska Krönikan 1957 samt i redaktionen för scouttidskriften Tulehoidja 1952–1957[3].

Hon arbetade sedan som lärare vid Örbyskolan 1957–1958, Balingsta skola 1958–1961, Uppsala Estniska Kompletteringsskola 1962–1969 samt som vikarie i Sunnerstaskolan 1973–1976. 1975–1976 var hon forskarassistent vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och hade sedan lärartjänst i Eriksberg-Hågadalsskolan 1977–1999.

1965 debuterade hon med romanen Kass sööb rohtu ('Katten äter gräs') som kom ut i Sverige på estniska (andra upplagan 1991 i Tallinn). Sedan dess har hon varit en aktiv estnisk författare i Sverige samt översatt Astrid Lindgren och Kerstin Thorvall till estniska. Hennes noveller och övrigt författarskap har blivit översatt till finska, svenska, lettiska, svenska och ryska.

Hennes intresse att måla fick stöd av fadern och senare har Helga Nõu tagit kurser i akvarell- och oljemålning och målar för närvarande i akvarell, olja och akryl. Under perioden 1964–2007 har hon återkommande deltagit i utställningar i Stockholm, Uppsala och Estland.[4]

Bibliografi[5]

  • Kass sööb rohtu (Lund 1965, 2. tr Tln 1991)
  • Kord kolmapäeval (Lund 1967, 2. tr Tln 1993)
  • Oi, oi, oi – mis juhtus? (Lund 1967, 2. tr. Tln. 2022))
  • Ruuduline röövel (Lund 1965, 2. tr Tln 1990)
  • Tiiger, tiiger (Lund 1969, 2. tr Tln 1990)
  • Paha poiss (Lund 1973, 2. tr Tln 1990)
  • Põgenejad* (Mana 1978-1979)
  • Pea suu! (Stockholm 1983, 2. tr Tln 1994, 3. tr Tln 2004, 4. tr Tln 2003, 5. tr Tln 2010, 6. tr Tln 2011, 7. tr Tln 2017, 8. tr. Tln 2022)
  • Uus lugemik 1 (Stockholm 1983)
  • Uus lugemik 2 (Stockholm 1990)
  • Inimvaresed (Stockholm 1993, 2. tr Tln 1994)
  • Hundi silmas (Tartu 1999)
  • Tõmba uttu! (Tallinn 2001, 2. tr Tln 2003, 3. tr Tln 2004, 4. tr Tln 2010, 5. tr Tln 2011, 6. tr Tln 2017, 7. tr Tln 2022)
  • Kuues sõrm (Tallinn 2003, 2. tr Tln 2011) (på lettiska Riia 2010)
  • Ood lastud rebasele (Tallinn 2006) (på svenska Stockholm 2007 "Ode till en skjuten räv")
  • Peaaegu geenius ehk Schrödingeri kassi otsimas (Tartu 2008)
  • Appi! (Tartu 2008)
  • Elu täis üllatusi: Helga Nõu 75: maale ja mõtteid 1956-2009: segiläbi, nagu mõtted ikka tulevad (Tartu 2009)
  • Jääauku (jätk raamatule "Appi!"; Tartu 2010)
  • Valetaja Mälestused, tõeotsimised (Tallinn 2011)
  • Mahajätjad (Tallinn 2013)
  • Kas sa Tammsaaret oled lugenud? (Tartu 2014) (Rutt Hinrikus i samtal med Helga Nõu)
  • Nartsiss, meesteõgija (Tallinn 2016)
  • Ingel ja idioot (Tallinn 2019)
  • Sim-sala-Harri (Tallinn 2020)

Översättningar[6]

Astrid Lindgren (från svenska till estniska)

  • Vaata, Madicken, lund sajab! (Stockholm 1984)
  • “Kui väike Ida tahtis teha vempu“
  • Mina tahan ka koolis käia (Stockholm 1985)

Kerstin Thorvall (från svenska till estniska)

  • Õhtujutud Andresest, varsti 4 (Stockholm 1985)
  • Aleksander Raukas Reisimärkmeid ühe ränduri elust (Reseanteckningar ur en vandringsmans liv) (från estniska till svenska)

Utmärkelser[6]

  • Estniska Kultursamfundets kulturpris (1968)
  • Henrik Visnapuus litteraturpris (1971)
  • Lauris Ungdomslitteraturpris (1983)
  • Sverige Esternas Förbunds kulturpris (1983)
  • Virumaa Fonds och Rakvere teaters pris (1990)
  • Vita stjärnans V klassen förtjänstorden (02.02.2001)
  • Estniska Barnlitteratur Kunskapscentrum och Tänapäev förlag ungdomsromanpristävling första pris 2002..
  • Estniska Republikens Kulturministers tackbrev och premie med anledning av 80-årsdagen (2014)
  • Võtikvere bokby's Elise Rosalie Auna's litteraturpremie och honnörsbrev (2019)
  • Estniska Republikens Kulturministers tackbrev och premie med anledning av 85-årsdagen (2019)
  • Estniska Kulturkapitalets pris för litterär livsgärning (2020)
  • Estniska Republikens Presidents tack- och gratulationsbrev med anledning av 90-årsdagen

Källor

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 mars 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Eesti biograafiline andmebaas ISIK”. galerii.kirmus.ee. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307214604/http://galerii.kirmus.ee/biblioserver/isik/index.php?id=6999#. Läst 7 mars 2018. 
  3. ^ (på estniska) Tulehoidja: eesti noorte ajakiri. Johanneshov: Tulehoidja. 1946-1996. Libris 3679901 
  4. ^ ”Gottsunda Konstgille - Helga Nõu”. www.gottsundakonstgille.se. http://www.gottsundakonstgille.se/helganou/index.htm. Läst 7 mars 2018. 
  5. ^ ”Helga Nöu bibliografi i digitaldatabas Digar”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307214354/http://dspace.ut.ee/bitstream/handle/10062/14448/Helga_Nou_bibl.pdf;jsessionid=B5BCC692C53CD0D66B89BE3EF4DF47CB?sequence=1. Läst 7 augusti 2018. 
  6. ^ [a b] ”Helga Nõu, Invandrade författare”. www.immi.se. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309030056/http://www.immi.se/kultur/authors/ester/nouhelga.htm. Läst 7 mars 2018. 

Vidare läsning

  • Rutt Hinrikus, "Helga Nõu proosa" – Keel ja Kirjandus 1994, nr 9, lk 527–533
  • Rutt Hinrikus, "Malbe mässaja. Usutlus Helga Nõuga" – Looming 2004, nr 9, s 1399–1415
  • Helga Nõu, "Elin, Elin! 40 aastat kirjavahetust Elin Toonaga" – Looming 2007, no 7, s 1053–72 och no 8, s 1206–27
  • Eesti kirjandus paguluses 20. sajandil, Tallinn 2008, lk 220–228 ja bibliograafia s 248–249, av Rutt Hinrikus; ka lk 349–350 (näidendist "Põgenejad", Piret Kruuspere) ja lk 549–550 (laste- ja noorsooraamatutest, Reet Krusten)

Externa länkar

Auktoritetsdata