Heinrich Brandler

Heinrich Brandler
Född3 juli 1881[1]
Varnsdorf[2], Tjeckien
Död26 september 1967[1][3] (86 år)
Hamburg[4]
BegravdFriedhof Ohlsdorf
Medborgare iTyskland och Österrike
SysselsättningPolitiker[5], stenhuggare, fackföreningsperson, författare, murare
Politiskt parti
SPD (–)
Tysklands kommunistiska parti (–)
kommunistpartiet (opposition) i Tyskland
Spartacusförbundet
Redigera Wikidata

Heinrich Brandler, född 3 juli 1881 i Warnsdorf i Österrike-Ungern, död 26 september 1967 i Hamburg, var en tysk kommunistisk politiker, aktivist och författare.

Biografi

Brandler blev tidigt aktiv inom fackföreningsrörelsen. År 1901 blev han medlem i Tysklands socialdemokratiska parti (SPD). Mellan 1908 och 1914 bodde han i Schweiz och arbetade bland annat som murare. Brandler återvände till Tyskland strax innan första världskriget utbröt. Han deltog i Spartacusförbundets första kongress och blev kort därefter utesluten ur SPD. År 1918 grundade bland andra Brandler och August Thalheimer Tysklands kommunistiska parti (KPD).

I mars 1921 utbröt revolter, kallade Märzaktion, i flera tyska städer, bland annat Halle och Hamburg. Revolterna var organiserade av personer ur KPD, KAPD och andra vänsterradikala grupperingar. Brandler greps och dömdes till fem års fängelse.

I slutet av 1920-talet uppstod det missnöje med Ernst Thälmanns styre av KPD. Det hela slutade med att Brandler och Thalheimer blev uteslutna ur KPD efter att ha kritiserat Thälmann; de två grundade istället Kommunistische Partei-Opposition (KPO). Brandler kom i och med detta att tillhöra högeroppositionen.

Efter Adolf Hitlers utnämning till tysk rikskansler i januari 1933 emigrerade Brandler och Thalheimer till Paris och senare till Kuba.

Gripna kommunister ledsagas av polis i samband med Märzaktion 1921.

Bibliografi (urval)

  • Justiz und Rechtswesen: 2 Berichte aus Rußland. 1919
  • Durch die Räte zur Einheit der Arbeiterklasse und zum Kommunismus. 1919
  • Revolutionierung oder Verfall des Deutschen Bauarbeiterverbandes. 1920
  • Rede: gehalten auf dem 1. Kongress der Betriebsräte der Gewerkschaften Deutschlands. 1920
  • Wer soll die Kriegsrechnung bezahlen? 1920
  • Die aktion gegen Kapp-putsch in Westsachsen. 1920
  • Betriebsräte und politische Arbeiterräte: nebst Anhang Leitsätze über die Aufgaben der Betriebsräte, Organisation der Betriebsräte und Leitsätze für die politischen Arbeiterräte: Rede des Genossen Brandler auf dem 5. Parteitag der KPD (Spartakusbund) in Berlin, am 2. November 1920. 1920
  • Gewerkschaften und Betriebsräte: Referat des Genossen Brandler auf dem Vereinigungsparteitag im Dezember 1920 in Berlin. 1920
  • Der Hochverrats-Prozeß gegen Heinrich Brandler vor dem außerordentlichen Gericht am 6. Juni 1921 in Berlin. 1921
  • War die Märzaktion ein Bakunisten-Putsch? 1921
  • Gewerkschaften und Genossenschaften. 1924
  • Der Hessen-Streik und seine Lehren: die Aufgaben der klassenbewussten Gewerkschafter. 1951
  • Zur weltpolitischen Lage: Artikel aus der Arbeiterpolitik, Jahrgänge von 1965 bis 1967. 1967
  • Unabhängige Kommunisten: der Briefwechsel zwischen Heinrich Brandler und Isaac Deutscher, 1949 bis 1967. 1981
  • Die Sowjetunion und die sozialistische Revolution: 1950. 1982

Källor

Noter

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jz1t8b, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000002566, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 2 april 2015.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata