Hastighetsåkning på skridskor vid olympiska vinterspelen
Hastighetsåkning på skridskor har varit en gren i olympiska vinterspelen för herrarna sedan 1924 och för damerna sedan 1960. HistoriaTill olympiska vinterspelen 1988 i Calgary byggdes en inomhusanläggning med 400-metersbana, och för första gången hölls de olympiska hastighetstävlingarna på skridskor inomhus. Därefter tog utvecklingen en ordentlig fart. Kring 1996–1997 följde klappskridskon, vilket gav sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén att ta sig runt en isoval så fort som möjligt förblivit densamma. 1988 i Calgary och alltsedan 1994 i Hamar har skridskotävlingarna vid olympiska vinterspelen avgjorts inomhus. Första gången det tävlades i lagtempo på olympiska vinterspel var i Turin 2006 med Italien som herrsegrare och Tyskland som damsegrare.[1] Masstart infördes på programmet vid olympiska vinterspelen 2018.[2] PoängräkningI alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 meter på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 meter divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner. Lottning/parsammansättningInför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen. GrenarFöljande tabell visar vilka grenar man tävlade i vid de olika spelen. Damernas grenar var demonstrationssport vid olympiska vinterspelen 1932.[3] • = officiell gren , (d) = demonstrationsgren
Medaljfördelning
Källor
Externa länkar
|