|
Harald Hornborg Harald Hornborg, född 1890 i Helsingfors, död 10 juli 1976 i Karis, var en finlandssvensk författare. Han var son till kamreraren Albrecht Hornborg och hans andra hustru Alma Maria [1] och yngre bror till Eirik Hornborg. [2] Hornborg var bland de första studenterna som värvades till jägarrörelsen[3] och år 1915 blev han en av de första att ta sig an pfadfinderkursen i Tyskland. Han blev senare en del av den 27 Preussiska Jägarbataljonens andra kompani. [3] Hornborg blev jägarlöjtnant 1918 och kapten 1940. [1]  Hornborg tog filosofiekandidatexamen år 1925. Under mellankrigsåren verkade han som tjänsteman vid utrikesministeriet, 1931-34 andre direktör vid Holger Schildts förlag och 1935-40 tjänsteman vid Träförädlingsindustrins arbetsgivarförbund. Från år 1940 ägnade han sig helt åt sitt författarskap. År 1948 blev han forskarledamot i Svenska Genealogiska Samfundet.[1] FörfattarskapHornborg skrev en serie humoristiska romaner om de påhittade tyska furstendömena Flüstringen och Bühlingen. Den första kom ut 1928, med namnet Herr von Loewenecks kamp.[4] Hornborg författade även flera romaner i finländsk 1700- och 1800-talsmiljö, t.ex. romanserien om Hakenskiölds. De fann sin väg (1965) handlar om 27:e preussiska jägarbataljonen och är ett stycke självupplevd historia. [2] I sitt författarskap strävade han efter att troget återge tidsandan med korrekt skildring av miljöer, beteenden och tänkesätt. [1] Bibliografi (urval)
Källor
Externa länkar |