Hans Henrich Cahman

Hans Henrich Cahman
Född1640[1]
Död5 september 1699
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningMusiker, klavikordbyggare[2]
MakeAnna Christina Fritzsche
BarnJohan Niclas Cahman (f. 1679)
Johan Petter Cahman (f. 1685)
Brita Stina Cahman (f. 1689)
FöräldrarHenrich Cahman
Släktingarbror Johan Herman Cahman
Redigera Wikidata

Hans Henrich Cahman, född omkring 1640, död 5 september 1699 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare och organist. Cahman var verksam som gesäll hos svärfadern Hans Christoph Fritzsche i Hamburg fram till dennes död 1674. Efter detta verkade han från 1685 i Landskrona och 1688 till 1692 i Växjö. Cahman kom efter det vara verksam i Uppsala och Stockholm. Han dog 1699 och efter hans död kom sonen Johan Niclas Cahman och brodern Johann Hermann Cahman att ta över verkstaden.

Den största orgeln han byggde var i Uppsala domkyrka på 51 stämmor, som förstördes i branden 1702.

Biografi

Hans Henrich Cahman var gesäll hos orgelbyggaren Hans Christoph Fritzsche (död 1674) i Hamburg. Fritzsche var son till orgelbyggaren Gottfried Fritzsche (1578–1638). Hans Henrich Cahman var därmed upplärd i den nordtyska orgelbyggartraditionen Cahman gifte sig med Anna Christina Fritzsche. De bodde i Flensburg mellan 1677 och 1685.[3]

Sverige

Familjen Cahman flyttade 1685 till Sverige och samma år utförde han en reparation på orgeln i Landskrona. Redan 1661 hade Fritzsche renoverat orgeln i Landskrona. År 1687 skulle familjen flytta till Uppsala för att arbeta på orgeln i Uppsala domkyrka, som orgelbyggaren Frans Bohl hade lämnat ofullbordad. Men under resans gång stannade familjen i Växjö, för att börja bygga på orgeln i Växjö domkyrka. Under tiden i Växjö studerade sonen Johan Niclas Cahman vid Växjö skola. Cahman byggde även små orgelpositiv till kyrkorna på landsorten omkring Växjö. Bland annat år 1690 byggde han ett åttastämmigt orgelpositiv till Virestads kyrka några mil söder om staden (positivet står numera i kyrksalen i Smålands museum).[3]

År 1692 bosatte sig familjen Cahman i Uppsala, där Cahman besiktade Frans Bohls orgel i domkyrkan varefter man bestämde att riva orgeln och bygga en ny orgel på en flyttad orgelläktare. Olof Rudbeck tog på sig uppgiften som arkitekt och byggmästare för läktaren och strukturen. I Uppsala anställdes en informator till skolundervisningen för barnen. Cahmans fru Anna Christina Fritzsche avled 1694 och då uppräknades barnen Johan Niclas, Johan Petter och Brita Stina. 1696 gifte han om sig med Anna Catharina Spiering och de fick tillsammans sonen Hans Hindrich d.y. Familjen flyttade 1698 till Norrmalm i Stockholm. Där fick han i uppdrag att bygga om orgeln med 28 stämmor i Riddarholmskyrkan. Hans Henrich Cahman avled 5 september 1699 och jordfästes i Riddarholmskyrkan av kyrkoherden i Jakobs församling. Han fördes med båt till Uppsala och gravsattes nedanför orgelläktaren i egen grav Uppsala domkyrka.[3] där även Eric Burman och Carl von Linné är begravda.

Lista över orglar

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1674 Hamburg-Neuenfelde Påbörjad av Hans Christoph Fritzsche.
1683 Kristine kyrka, Jönköping Växjö 2 Självständig 24
1685 Sancti Johannis Baptistae kyrka Lunds 2 Självständig 20
1685 Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad Lunds 2 Självständig 28
1694 Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle Uppsala 2 Självständig 26 Ombyggnation.
1691 Skatelövs kyrka Växjö 1 - 6 Orgeln var från början placerad i koret. Orgeln flyttades 1723 till den bakre läktaren i kyrkan. Orgeln utökades med 4 stämmor 1755 av Gustaf Gabriel Woltersson.[4]
1690 Virestads kyrka Växjö 1 - 8 Ja/Ja Står nu på Smålands museum i Växjö.
1690 Cronhiorts hus Växjö 1 5 En orgel byggdes 1690 till översten Abraham Cronhiort, Växjö. Orgeln såldes 1699 till Långaryds kyrka och sattes upp där.[4]
1690 Ullmgrens hus Växjö 6 Lektorn Ullmgren blev 1697 kyrkoherde i Angelstads församling och gav då en orgel till Angelstads kyrka som var tillverkad av Cahman.[4]
1688-1691 Växjö domkyrka Växjö 2 Självständig 27 Nej/Nej Orgeln förstördes i en eldsvåda 1740.[4][5]
1695 Stockholms slottskyrka Uppsala Nej/Nej Invigdes på juldagen 1695. Orgeln förstördes i slottsbranden 1697.[4]
1696 Kungälvs kyrka Göteborgs 9 Nej/Nej Orgeln hade två bälgar.[6]
1696 Husby-Oppunda kyrka Strängnäs Orgeln skänktes omkring 1751 till Alvestad kyrka av ryttmästaren Anders Gustaf Koskull. Orgeln reparerades 1752 av Sohlberg i Värnamo.[4]
1697 Skara domkyrka Skara 2 Självständig 26 1697 byggdes en ny orgel av Magnus Åhrman och sonen Johan Åhrman. Dispositionen utarbetades av Cahman som konsult 20 oktober 1697. Magnus Åhrman avled 1700 och arbetet fick slutföras av Cahmans son Johan Niclas Cahman.[4]
1692-1698 Uppsala domkyrka Uppsala Nej/Nej Orgeln förstörd i stadsbranden 1702.[4]

Ombyggnationer

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1698 Stora Tuna kyrka Västerås 2 Självständig 21 Orgeln var byggd 1618 av Paul Müller. Den undersöktes för en framtida renovering 1690 av Johan Herman Cahman. Orgeln byggdes om 1698 av Johan Herman Cahman till 21 stämmor, två manualer och pedal.[4]
1698 Stora Kopparbergs kyrka Västerås 2 Självständig 21 Orgeln var byggd 1606 av Paul Müller. Den flyttades 1698 till den nybyggda västläktaren och utökades med 10 stämmor i pedalen. Arbetet utfördes av Johan Herman Cahman.[4]

Klaver

Cahman byggde även klaverinstrument såsom klavercymbal, klavikord och symfonier.

Medarbetare

  • Christian Gusche, gesäll hos Cahman
  • 1695–1697 - Lorentz Matthis, orgelbyggargesäll.
  • 1692–1693 - Anders Larsson, orgelbyggargesäll.
  • 1693- Johan Herman Cahman
  • Johan Niclas Cahman
  • Nils Jonsson, orgeltrampare
  • Johan Matsson, orgeltrampare
  • Ivar Öman, orgeltrampare
  • 1690 - Hans Hindrik Glorige, snickargesäll
  • 1690–1691 - Jochim Müller, snickargesäll
  • 1689 - Petter Teifer, snickargesäll
  • 1692–1695 - Isac Risberg, lärpojke och gesäll
  • Johan Caspar, bildhuggarlärling

Litteratur och källor

  1. ^ Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Deutsche Biographie-ID: 135951526, läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Johan Niclas Cahman och orgeln i Leufsta bruk [Elektronisk resurs]. Uppsala: Föreningen Leufsta & Cahmanorgelns vänner. 2016. Libris 20193336. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294168 
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Forsberg, Jan (2015). Speldonet. Cahmanorglar 1674-1737 en tongivande byggnadskonst. Växjö: Orgelgruppen i Växjö. sid. 90-96, 496-503, 591. Libris 19367378. ISBN 9789163765957 
  5. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  6. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 248. Libris 2413220