HMS Visby (J11)

HMS Visby (J11)
HMS Visby
HMS Visby
Allmänt
Typklass/KonstruktionJagare
FartygsklassVisby-klass
Fartygsnummer11, F11
Historik
ByggnadsvarvGötaverken
Sjösatt16 oktober 1942
I tjänst10 augusti 1943
ÖdeTagen ur tjänst den 1 juli 1982
Tekniska data
Längd94,5 / 97,5 meter
Bredd9,2 meter
Djupgående3,8 meter
Deplacement1135 / 1320 ton
Maximal hastighet39 knop
Räckvidd1600 NM vid 20 knop
Besättning155
BestyckningDesign
3 x 120mm/46cal. Bofors kan. M/24C
4 x 40mm/56cal. Bofors lvk M/36
4 x 20mm/60cal. Bofors lvakan M/40
2 x 8mm/75,8cal. lvksp M/36
6 x 53,3 cm torpedtuber M/30
2 x sjunkbombskastare M/33
2 x sjunkbombsfällare M/24
40-46 minor

1948/49-
3 x 120mm/46cal. Bofors kan. M/24C
4 x 40mm/70cal. Bofors lvk M/48A
6 x 53,3 cm torpedtuber M/30
2 x sjunkbombskastare M/33
2 x sjunkbombsfällare M/24
40-46 minor
Som fregatt:
2 x 57 mm lvakan m/50 D
1 x 37,5 cm aurakpjäs M/50
2 x sjunkbombfällare m/33.

HMS Visby (J11) var en stadsjagare i svenska flottan som byggdes på Götaverken och sjösattes 16 oktober 1942 som den första av fyra jagare i Visby-klassen Visby genomgick flera ombyggnader efter kriget, och blev tillsammans med systerfartyget HMS Sundsvall (J12) föremål för de stora förändringarna. Alla fyra fartygen i Visby-klassen byggdes om till fregatter mellan 1964 och 1966. Visby utrangerades 1 juli 1982, och användes senare som mål för skjutning med Robot 15. Fartyget såldes 1984 för skrotning i Spanien.

Utformning och bestyckning

Huvudartikel: Visby-klass (jagare)

Visby var 97,5 meter lång och 9,2 meter bred. Skrovet var byggt av stål medan överbyggnaderna var byggda av lättmetall. Den huvudsakliga överbyggnaden stod strax för om midskepps och inrymde bland annat manskapskök, styrhytt och manövreringshytt samt kommandobrygga. Maskineriet bestod av tre oljeeldade ångpannor typ Penhoët A som genererade ånga åt två stycken de Laval ångturbiner på 36 000 hästkrafter, vilka i sin tur drev två propellrar. Detta maskineri gav fartygen en maxhastighet av 39 knop.[1] Huvudartilleriet bestod av tre stycken 12 cm kanoner m/24 och det övriga luftvärnet utgjordes av åtta 40 mm luftvärnsautomatkanoner m/36. Dessutom fanns luftvärnskulsprutor och torpedtuber, och drygt 40 minor och 16 sjunkbomber kunde medföras.[2]

Historia

Visby byggdes på Götaverken i Göteborg och kölsträcktes den 29 april 1942 och sjösattes den 16 oktober samma år. Efter provturer och bestyckning kunde fartyget levereras till marinen i augusti 1943. Efter leveransen sattes Visby in i kustflottan, där hon tjänstgjorde under återstoden av andra världskriget.[3]

Ombyggnad

I början av 1960-talet genomgick Visby en omfattande ombyggnation. Den förliga och aktra 12 cm kanonen byttes ut mot 57 mm luftvärnsautomatkanoner m/50D och den tredje togs bort och ersattes av en 37,5 cm antiubåtsraketpjäs.[1] Vidare tillkom ytterligare två sjunkbombsfällare m/33 och minkapaciteten utökades till 130 minor. Helikopteplattform byggdes och ny eldledning installerades med en ny radarantenn i en radom på bryggdäck. År 1965 omklassades fartyget till fregatt.

Utrangering

Visby utrangerades den 1 juli 1982, vartefter hon användes som målfartyg för provskjutning med RBS 15 innan hon år 1984 såldes för skrotning i Spanien.[1]

Visby och Sundsvall som fregatter i Göteborg efter utrangering, sommaren 1982.

Bildgalleri

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Borgenstam, Curt; Insulander, Per; Kaudern, Gösta (1989), Jagare : med svenska flottans jagare under 80 år (2:a), Karlskrona: Västra Frölunda CB Marinlitteratur, ISBN 91-970700-41 
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 
  • Lagvall, Bertil (1991), Flottans Neutralitetsvakt 1939-1945, Karlskrona: Marinlitteraturföreningen nr 71, ISBN 91-85944-04-1 

Externa länkar