HBTQ-rättigheter i Finland

Helsingfors Pride 2019

HBTQ-rättigheter i Finland hör till de mer progressiva i världen[1][2], även om staten har fått kritik för bland annat sin hantering av könsbekräftande behandling.[3]

Historia

Homosexuella förhållanden och akter kriminaliserades i Finland år 1894.[4] Dessa straffades med maximalt två års fängelse. Innan 1894 kunde homosexualitet straffas med döden, men det är oklart hur många som faktiskt dömdes. Homosexualitet avkriminaliserades år 1971. Efter detta kriminaliserades det att uppmana till homosexualitet.[5] Ingen blev dock dömd för detta. Lagen förbjöd inte heller att skildra homosexualitet i medier, litteratur, konst eller i allmänhet.[6] Lagen anses ha varit en kompromiss för att få mer konservativa riksdagsledamöter att stödja avkriminaliseringen av homosexualitet. Lagen om det så kallade "uppmaningsförbudet" var i kraft tills 1999.[7]

Bland dem som invandrade till Sverige från Finland på 1960- och 1970-talen fanns oproportionerligt många som tillhörde sexuella minoriteter.[5] Orsaken till detta var en mer accepterande atmosfär i Sverige.[8]

2004 blev Oras Tynkkynen (de gröna) den första öppet homosexuella riksdagsledamot som blev invald till Finlands riksdag.[4]

Transvestitism, sadomasochism och fetischism togs bort från sjukdomsklassifikation år 2011.[9][10]

Samkönade relationer

Samkönade parförhållanden erkändes år 2002. Riksdagen röstade igenom lagen den 28 september 2001 med röstsiffrorna 99 mot 84. Lagen erkände samkönat partnerskap som jämställt med äktenskap som då endast gällde för en man och en kvinna.[11] Samkönade par fick rätten till närståendeadoption år 2009.[4]

2013 inleddes en namninsamling för ett medborgarinitiativ för en jämlik äktenskapslag. En del av initiativets målsättning var också att möjliggöra ett gemensamt efternamn för ett samkönat par.[12] Initiativet behövde samla in 50 000 underteckningar inom sex månader (i detta fall 19 mars – 19 september). Sist och slutligen fick det över 166 851 underteckningar.[13] Riksdagen röstade för att förändra äktenskapslagen med 101 mot 90 den 12 december 2014.[14] Den jämlika äktenskapslagen trädde i kraft den 1 mars 2017. Det blev då också möjligt att omvandla tidigare ingådda registrerade partnerskap till ett äktenskap genom en anmälan till magistraten.[15]

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland anser fortfarande att äktenskapet är mellan en man och en kvinna och har inte förändrat sin vigselpraxis.[16] Kyrkans nuvarande ärkebiskop Tapio Luoma, som valdes till posten år 2018, har sagt att äktenskapet är mellan en man och en kvinna men påpekade att han kan inte inlägga sitt veto mot kyrkomötets beslut om det vill tillåta kyrklig vigsel för också samkönade par.[17] Efter att kyrkan deltog officiellt i Helsingfors Pride 2019 för första gången sade Luoma att det är bara en tidsfråga då kyrkan i Finland förändrar sin ståndpunkt.[18]

Rättigheter för transpersoner

Banderoll vid Helsingfors Pride 2022

Könsbekräftande behandling har varit möjligt i Finland sedan 2002. I nuläget ryms den könsbekräftande vården inom ramen för den offentliga hälsovården.[19] Finland var det sista nordiska landet som krävde sterilitet för att lagligt ändra juridiskt kön.[20] Finland har blivit kritiserat av bland annat FN och Europadomstolen på grund av sterilitetskravet.[21]

Ett borttagande av steriliseringskravet fanns med på programmet för regeringen Rinne år 2019. Betänketid för könskorrigering skulle också införas.[22] Detta bekräftades vid regeringen Marins tillträde senare samma år.[23]

I april 2021 startade föreningen Trans.rf ett medborgarinitiativ för en ny translag. Initiativet samlade över 50 000 underskrifter på två dygn och kvalificerade sig därmed för riksdagsbehandling.[24][25] Vid Helsingfors Pride 2022 tillkänagav Sanna Marin att lagen skulle lämnas över till Riksdagen under hösten, något som även gjordes.[23] Omröstningen ägde rum 1 februari 2023 och Riksdagen biföll lagen, som innebär ett avskaffat steriliseringskrav och tillåter ändring av juridiskt kön genom självidentifikation.[26] Anmälan görs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som efter en väntetid på en månad kan utfärda beslut om ändrat juridiskt kön. Lagen kräver en vänteperiod på ett år mellan ändringar om inte särskilt vägande skäl finns.[27]

Översiktstabell

Händelse År Källa
Homosexualitet avkriminaliseras 1971 [5]
Jämställd sexuell myndighetsålder 1999 [4]
Lagstiftningen mot diskriminering i allmänheten (som en del av nya grundlagen) 2000 [4]
Lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet 2001 [4]
Erkännande av samkönade parförhållanden 2002 [15]
Könsbekräftande behandling erkänns i lagstiftningen 2002 [4]
Närståendeadoption 2009 [4]
Samkönat äktenskap 2017 [4]
Samkönad adoption 2017 [28]

Se även

Källor

  1. ^ ”Which countries have the most equal LGBT laws?” (på engelska). World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2015/06/which-countries-have-the-most-equal-lgbt-laws/. Läst 12 februari 2021. 
  2. ^ Cuddy, Alice (14 maj 2018). ”Which European countries have the best and worst LGBT rights?” (på engelska). euronews. https://www.euronews.com/2018/05/14/which-european-countries-have-the-best-and-worst-lgbt-rights-. Läst 12 februari 2021. 
  3. ^ ”Finland” (på engelska) (PDF). IGLA Europa. 2020. Arkiverad från originalet den 3 december 2020. https://web.archive.org/web/20201203203534/https://www.ilga-europe.org/sites/default/files/2020/finland.pdf. Läst 9 februari 2021. 
  4. ^ [a b c d e f g h i] ”Sateenkaarihistoria Suomessa | Seta ry” (på finska). 14 augusti 2018. https://seta.fi/ihmisoikeudet/sateenkaarihistoria-suomessa/,%20https://seta.fi/ihmisoikeudet/sateenkaarihistoria-suomessa/. Läst 9 februari 2021. 
  5. ^ [a b c] ”Vankilan pelko ajoi jopa maanpakoon – näin Suomessa kohdeltiin seksuaalivähemmistöjä” (på finska). Studio55.fi. 2 februari 2012. https://www.studio55.fi/vapaalla/article/vankilan-pelko-ajoi-jopa-maanpakoon-nain-suomessa-kohdeltiin-seksuaalivahemmistoja/136134. Läst 9 februari 2021. 
  6. ^ ”Mitä kehotuskielto käytännössä tarkoitti? Jorma Hentilä kertoo” (på finska). SetaFinland. 17 maj 2016. https://www.youtube.com/watch?v=Jq3TOnCkMbo. Läst 12 februari 2021. 
  7. ^ Ekman, Otto. ”Finland hade förbud mot "homosexuell propaganda" – Pridekampen sträcker sig över generationer”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/finland-hade-forbud-mot-homosexuell-propaganda-pridekampen-stracker-sig-over-generationer/. Läst 12 februari 2021. 
  8. ^ ”Vapaus ja suvaitsevaisuus houkuttelivat Ruotsiin 1970-luvulla - Sarjat ja dokumentit” (på finska). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/766956. Läst 12 februari 2021. 
  9. ^ ”Onko sinulla jokin fetissi?” (på finska). Ilta-Sanomat. 24 oktober 2011. https://www.is.fi/seksi-parisuhde/art-2000000442761.html. Läst 9 februari 2021. 
  10. ^ ”Sateenkaarihistoria Suomessa | Seta ry” (på finska). 14 augusti 2018. https://seta.fi/ihmisoikeudet/sateenkaarihistoria-suomessa/,%20https://seta.fi/ihmisoikeudet/sateenkaarihistoria-suomessa/. Läst 9 februari 2021. 
  11. ^ ”Eduskunta hyväksyi parisuhdelain” (på finska). Yle Uutiset. http://yle.fi/uutiset/eduskunta_hyvaksyi_parisuhdelain/5112570. Läst 9 februari 2021. 
  12. ^ ”Ja 2013 Tahdon kampanj”. Regnbågsankan. Arkiverad från originalet den 10 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210210063857/https://www.regnbagsankan.fi/2013/01/ja-2013-tahdon-kampanj/. Läst 9 februari 2021. 
  13. ^ ”Kansalaisaloitepalvelu - Kansalaisaloite tasa-arvoisesta avioliittolaista Suomen nykyinen lainsäädäntö asettaa ihmiset eriarvoiseen asemaan. Vain nainen ja mies voivat avioitua keskenään. Rekisteröidyssä parisuhteessa olevilla pareilla on samat velvollisuudet muttei samoja oikeuksia. Tasa-arvoinen avioliittolaki takaisi jokaiselle oikeuden mennä avioliittoon riippumatta puolison sukupuolesta. Näin kaikki parit olisivat lain edessä yhdenvertaisia.” (på finska). Kansalaisaloitepalvelu. https://www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/192. Läst 12 februari 2021. 
  14. ^ ”Eduskunta hyväksyi tasa-arvoisen avioliittolain myös toisessa äänestyksessä” (på finska). Helsingin Sanomat. 12 december 2014. https://www.hs.fi/politiikka/art-2000002784971.html. Läst 9 februari 2021. 
  15. ^ [a b] ”Den jämlika äktenskapslagen träder i kraft”. svenska.yle.fi. 1 mars 2017. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/01/den-jamlika-aktenskapslagen-trader-i-kraft. Läst 9 februari 2021. 
  16. ^ ”Äktenskapslagen”. evl.fi. Arkiverad från originalet den 1 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210201204402/https://evl.fi//pressrum/aktuellt-just-nu/aktenskapslagen. Läst 9 februari 2021. 
  17. ^ ”Klar majoritet för Luoma”. www.hbl.fi. Arkiverad från originalet den 17 april 2021. https://web.archive.org/web/20210417164641/https://www.hbl.fi/artikel/tapio-luoma-ar-ny-arkebiskop/. Läst 12 februari 2021. 
  18. ^ ”Arkkipiispa Tapio Luoma: Samaa sukupuolta olevien vihkiminen kirkossa vain ajan kysymys” (på finska). Yle Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-10850083. Läst 12 februari 2021. 
  19. ^ ”Sukupuolenkorjaus” (på finska). Trasek ry. 9 mars 2011. http://trasek.fi/perustietoa/sukupuolenkorjaus/. Läst 9 februari 2021. 
  20. ^ ”Translaki | Seta ry” (på finska). 10 augusti 2018. https://seta.fi/ihmisoikeudet/tasa-arvo-ja-yhdenvertaisuus/translaki/,%20https://seta.fi/ihmisoikeudet/tasa-arvo-ja-yhdenvertaisuus/translaki/. Läst 9 februari 2021. 
  21. ^ Snårbacka, Jennifer. ”Transpersoner känner sig ovälkomna i Finland: "Det är mitt val om jag vill skaffa barn eller inte"”. www.hbl.fi. Arkiverad från originalet den 13 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210213005116/https://www.hbl.fi/artikel/transpersoner-kanner-sig-ovalkomna-i-finland-det-ar-mitt-val-om-jag-vill-skaffa-barn-eller-inte-2/. Läst 9 februari 2021. 
  22. ^ ”Uusi hallitusohjelma suunnanmuutos ihmisoikeuspolitiikassa | Seta ry” (på finska). 3 juni 2019. https://seta.fi/2019/06/03/uusi-hallitusohjelma-suunnanmuutos-ihmisoikeuspolitiikassa/,%20https://seta.fi/2019/06/03/uusi-hallitusohjelma-suunnanmuutos-ihmisoikeuspolitiikassa/. Läst 9 februari 2021. 
  23. ^ [a b] Weckström, Belén (13 oktober 2022). ”Den bryter mot mänskliga rättigheter och sjukförklarar friska människor – här är translagens historia och nutid i ett nötskal”. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10021715. Läst 16 september 2023. 
  24. ^ SPT. ”Initiativ för ny translag samlade 50 000 namn på två dygn”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/initiativ-for-ny-translag-samlade-50-000-namn-pa-tva-dygn/. Läst 31 maj 2021. 
  25. ^ ”Webbtjänst för medborgarinitiativ - Oikeus olla - kansalaisaloite oikeudenmukaisemman translain puolesta”. Webbtjänst för medborgarinitiativ. https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/8320. Läst 31 maj 2021. 
  26. ^ Fredriksson, Ann-Lis (1 februari 2023). ”Translagen godkändes i riksdagen – rösterna föll 113–69”. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10027722. Läst 16 september 2023. 
  27. ^ ”Fastställande av könstillhörighet”. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. https://dvv.fi/sv/faststallande-av-annan-konstillhorighet. Läst 16 september 2023. 
  28. ^ ”Eduskunta hyväksyi kansalaisaloitteen avioliittolain muuttamisesta” (på finska). Yle Uutiset. http://yle.fi/uutiset/eduskunta_hyvaksyi_kansalaisaloitteen_avioliittolain_muuttamisesta/7685816. Läst 9 februari 2021.