Häxörtssläktet

Häxörtssläktet
Dvärghäxört (C. alpina)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMyrtenordningen
Myrtales
FamiljDunörtsväxter
Onagraceae
SläkteHäxörtssläktet
Circaea
Vetenskapligt namn
§ Circaea
AuktorLinné, 1753
Arter (urval)
Den krokhåriga frukten av stor häxört.

Häxörtssläktet, Circaea, är ett släkte växter i familjen dunörtsväxter, Onagraceae, med sju eller åtta arter och har en cirkumboreal utbredning i tempererade områden. I Europa förekommer dvärghäxört, C. alpina, och stor häxört, C. lutetiana s.lat.[1] samt hybriden mellan dessa, kallad mellanhäxört C. ×intermedia. Arterna inom släktet hybridiserar lätt och flera av dessa hybrider har givits egna namn. Släktet skiljs från övriga släkten inom dunörtsfamiljen på att blommorna bara har två kronblad och två foderblad. Frukterna är krokborstförsedda en- eller tvåfröiga nötter och sprids genom att haka fast i djurens päls eller fjädrar (och i människans kläder). Bladen är skaftade och korsvis motsatta.

Etymologi

Namnet Circaea kommer från det latinska namnet Circe på trollkvinnan Kirke i den grekiska mytologin och betyder "tillhörande Circe".[2] Namnet κιρκαια ("kirkaia") användes dock av Dioskorides som beteckning på alruna, Kirkes växt.[3][4] "Häxtemat" återfinns i flera andra språk - som engelska "enchanter's nightshade" och tyska "Hexenkraut". Danska "steffensurt" kommer däremot från Sankt Stefan.[5]

Taxonomi

"Traditionellt" (det vill säga baserat på morfologiska karaktärer) delas släktet upp på åtta arter, vilka på underartsnivå ger nedanstående fjorton taxa:

Sect. Lutetiana eller Biloculares (tvårummig frukt)
C. cordata
C. glabrescens
C. mollis
C. lutetiana
C. canadensis (anses ofta som underarter till C. lutetiana[6][7])
ssp. canadensis
ssp. quadrisulcata
C. erubescens
Sect. Uniloculares (enrummig frukt)
C. repens
C. alpina
ssp. alpina
ssp. angustifolia
ssp. caulescens
ssp. imaicola
ssp. michrantha
ssp. pacifica

Fylogeni

En molekylärfylogenetisk studie utförd 2009 har dock visat att några av dessa taxa är poly- eller parafyletiska, men släktet Circaea som helhet är monofyletiskt (liksom sektionen Biloculares) och dess systersläkte är Fuchsia.[8]

 Onagraceae  

övriga släkten




Fuchsia



 Circaea  

C. alpina pacifica




C. repens, C. alpina micrantha och C. alpina imaicola p.p.




C. alpina alpina, C. alpina caulescens och C. alpina imaicola p.p.



 Sect. Biloculares  

C. canadensis canadensis




C. cordata och C. glabrescens




C. lutetiana




C. erubescens




C. canadensis quadrisulcata



C. mollis














Hybrider

Nedanstående hybridnamn är accepterade av The Plant List:[9]

C. × decipiens (= C. erubescens × C. lutetiana),
C. × dubia (= C. cordata × C. erubsecens),
C. × intermedia, syn. C. × ericetorum (= C. alpina × C. lutetiana),
C. × mentiens (= C. alpina × C. erubescens),
C. × ovata (= C. cordata × C. mollis),
C. × skvortsovii (= C. cordata × C. lutetiana),
C. × sterilis (= C. alpina × C. canadensis)[10] och
C. × taronensis (= C. alpina × C. cordata).

Nordiska arter

Fleråriga, späda örter med lång jordstam. Blad korsvis motsatta, skaftade. Blommor i klase, med två vita till skära, djupt tvåkluvna, kronblad, två foderblad och två ståndare. Fruktämne undersittande och frukten krokborstig.

  • Dvärghäxört, Circaea alpina. Stjälk 5-20(30) cm, kal. Bladskiva 2-3 cm, med hjärlik bas, med spetstandad kant. Bladskaft smalt vingkantade, kala. Blommorna sitter tätt samlade och blomställningens axel förlängs först allteftersom blommorna går i frukt. Blomskaft kala, med stödblad. Foderblad rödspetsade, kala. Pistillens märke huvudlikt. Frukt 2 mm, enrummig.
    Dvärghäxört, Circaea alpina. Stjälk 5-20(30) cm, kal. Bladskiva 2-3 cm, med hjärlik bas, med spetstandad kant. Bladskaft smalt vingkantade, kala. Blommorna sitter tätt samlade och blomställningens axel förlängs först allteftersom blommorna går i frukt. Blomskaft kala, med stödblad. Foderblad rödspetsade, kala. Pistillens märke huvudlikt. Frukt 2 mm, enrummig.
  • Stor häxört, Circaea lutetiana. Stjälk 15-60 cm, fint småluden. Bladskiva 5-10 cm, äggrund till svagt hjärtlik, mattgrön, med nästan helbräddad till svagt bukttandad kant. Bladskaft trinda utan vingkant, håriga. Blomställningens axel förlängd redan vid blomningen. Blomskaft glandelhåriga, vanligen utan stödblad. Foderblad röda, glandelhåriga. Pistillens märke djupt kluvet. Frukt 3-4 mm, tvårummig.
    Stor häxört, Circaea lutetiana. Stjälk 15-60 cm, fint småluden. Bladskiva 5-10 cm, äggrund till svagt hjärtlik, mattgrön, med nästan helbräddad till svagt bukttandad kant. Bladskaft trinda utan vingkant, håriga. Blomställningens axel förlängd redan vid blomningen. Blomskaft glandelhåriga, vanligen utan stödblad. Foderblad röda, glandelhåriga. Pistillens märke djupt kluvet. Frukt 3-4 mm, tvårummig.
  • Mellanhäxört, Circaea × intermedia (hybrid mellan C. alpina och C. luetiana som kan bilda mycket långlivade bestånd vilka förökar sig vegetativt och föräldraarterna behöver inte finnas i närheten). Stjälk 10-30(45) cm, kal eller nästan kal. Bladskiva 4-7 cm, svagt hjärtlik, glänsande, med tandad kant. Bladskaft trinda utan vingkant. Blomskaft glandelhåriga, med stödblad. Foderblad glandelhåriga. Pistillens märke grunt urnupet. Frukterna mognar ej, snart avfallande.
    Mellanhäxört, Circaea × intermedia (hybrid mellan C. alpina och C. luetiana som kan bilda mycket långlivade bestånd vilka förökar sig vegetativt och föräldraarterna behöver inte finnas i närheten). Stjälk 10-30(45) cm, kal eller nästan kal. Bladskiva 4-7 cm, svagt hjärtlik, glänsande, med tandad kant. Bladskaft trinda utan vingkant. Blomskaft glandelhåriga, med stödblad. Foderblad glandelhåriga. Pistillens märke grunt urnupet. Frukterna mognar ej, snart avfallande.

Referenser

  1. ^ "Sensu lato" (i vid mening) eftersom formen quadrisulcata, som än tillförs C. lutetiana och än C. canadensis, förekommer i östra Europa (se Boufford 2005).
  2. ^ Erik Wikén, 1951, Latin för botanister och zoologer, Gleerups, sid. 284. Uttal "Sirsea" eller "Sirsäa".
  3. ^ Johannes Lid, 1974, Norsk og svensk flora, 2 uppl., sid. 744. ISBN 8252102972.
  4. ^ Rembert Dodoens, 1616, Stirpium historiae pemptades sex, sive libri XXX, Antwerpen, sid. 457.
  5. ^ Steffensurt i Den store danske.
  6. ^ Circaea canadensis (L.) Hill Arkiverad 10 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Circaea lutetiana subsp. canadensis (L.) Asch. & Magnus Arkiverad 10 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. och Circaea lutetiana subsp. quadrisulcata (Maxim.) Asch. & Magnus Arkiverad 9 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. på The Plant List.
  7. ^ David E. Boufford, 2005, Circaea lutetiana sensu lato (Onagraceae) reconsidered i Harvard Papers in Botany, 9:2. 2005. sid. 255-256.
  8. ^ Lei Xie et al., 2009, Molecular phylogeny, divergence time estimates, and historical biogeography of Circaea (Onagraceae) in the Northern Hemisphere i Molecular Phylogenetics and Evolution 53, sid. 995-1009.
  9. ^ Circaea Arkiverad 9 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. på The Plant List.
  10. ^ Circaea × sterilis på IPNI.

Externa länkar