Gyllenstierna af Björksund och Helgö
Gyllenstierna af Björksund och Helgö var en svensk grevlig ätt introducerad 1719 på Riddarhuset i Stockholm. Ätten utslocknade år 1799.[1][2] HistorikTvå bröder blev gemensamt stamfäder för denna ätt, Riksrådet friherre Göran Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1632–1686) och hans bror riksrådet friherre Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1635–1680), söner till landshövdingen i Uppland, friherre Göran Göransson Gyllenstierna den äldre och friherrinnan Anna, född Skytte. Göran Göransson Gyllenstierna var Karl X Gustavs kammarherre (1655), och 1657 utnämndes Gyllenstierna till landshövding i Kronobergs län och i Uppland 1664, och han upphöjdes 1666 till riksråd. Samma år utnämndes han till hovrättsråd i Svea hovrätt samt kommissarie i reduktionskollegium och blev 1668 president i samma ämbetsverk. Han blev guvernör över drottning Kristinas underhållsländer 1674. Brodern Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm, född 18 februari 1635 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var riksråd och Karl XI:s gunstling vilket gjorde honom till en av Sveriges mäktigaste män vid sin död. Båda bröderna upphöjdes till grevlig värdighet på Stockholms slott av kung Karl XI år 1674. De introducerades först 1719 under nr 45, med namnet Gyllenstierna af Björksund och Helgö. Johan slöt själv sin ättegren redan 10 juni 1680, Jörans ättegren utgick på svärdssidan 17 maj 1799.
Gyllenstierna af Björksund och Helgö
Referenser
|