Gustaf Lagerheim

Gustaf Lagerheim
Född18 oktober 1860[1]
Stockholm[2]
Död2 januari 1926[1] (65 år)
Danderyds församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningBotaniker[1]
MakaCéline Julie Berthe Devéria
(g. 1890–)[1]
BarnMargit Lagerheim-Romare (f. 1898)
FöräldrarNils Olof Lagerheim
Redigera Wikidata

Nils Gustaf Lagerheim, född 18 oktober 1860 i Stockholm, död 2 januari 1926 i Djursholm, var en svensk botaniker, känd som grundare av den pollenanalys som Lennart von Post utvecklade.

Biografi

Gustaf Lagerheims far var departementschefen Nils Olof Lagerheim, i sin tur son till justitierådet Olof Johan Lagerheim, som adlats på sin farbrors namn och nummer år 1805. Han var ättling till Sveriges förste bryolog, Olof Celsius den äldre, och därmed släkt med Anders Celsius. Modern var Emma Gustafva Landergren. Både fadern och farfadern var amatörbotanister, och Gustaf Lagerheims lärare Knut Fredrik Thedenius var florist, och han började studera botanik redan under skoltiden. Han visade sig tidigt ha begåvning för mikroskopering. Han studerade botanik och astronomi vid Uppsala universitet där han under Kjellman leddes in på kryptogamers mikrobiologi, och vid Stockholms högskola, innan han begav sig till Tyskland för att där bli Robert Kochs elev i Berlin, och sedan vistas vid universitetet i Freiburg im Breisgau och Montpellier.

År 1889 blev han konservator i Lissabon och senare samma år professor i kryptogami i Quito, Ecuador, samt chef för den botaniska trädgården där. År 1892 lämnade han Ecuador, sjuk av malaria och driven av landets politiska instabilitet, för en tjänst som konservator i Norge. Han blev hedersdoktor i botanik vid Uppsala universitet 1893. År 1895 återkom han till Sverige och Stockholm för att tjänstgöra som professor i botanik vid högskolan där. Han innehade ämbetet till 1925, då han drog sig tillbaka med ålderns rätt. År 1909 uppfördes ett takväxthus med exotiska växter i den nyinflyttade Botaniska institutionen på Drottninggatan, som han planerat. Åren 1915–1919 var han ordförande i Botaniska sällskapet i Stockholm. Han avlade aldrig någon akademisk examen.

Det var främst kryptogamin, mykologin och algologin som Lagerheim ägnade sig åt, och var särskilt framstående inom sötvattensalger men även parasitsvampar. Hans skrifter handlar om förfalskningar av näringsmedel som florerade i handeln, taxonomi, disciplinens teknik med mera. Hans främsta insats var pollenanalysen, en metod som han skapade, och som förfinades av Lennart von Post. Detta skedde genom att han fann att pollenkorn som finns i torv kan ge upplysning om växtlighet och vissa betingelser den tid då torven bildats, om vilket han skrev 1902, "Metoder för pollenundersökning" i Botaniska notiser. Detta har även varit betydelsefullt för arkeologin.

Till Gustaf Lagerheims ära har flera kryptogamer uppkallats, och han var ledamot av flera lärda sällskap, som till exempel Vetenskapsakademien (1909).[5] Han blev känd för den breda publiken genom sin medverkan i Nordisk Familjebok; under signaturen G. L–m har han medverkat till fler än 1000 artiklar. Vidare fick han i uppdrag att analysera Emanuel Swedenborgs kvarlevor och heliga Birgittas kista.

Han gifte sig 1890 i Panama med Céline Julie Berthe Devéria (1862–1942) från Essex, England. De var föräldrar till Margit Lagerheim-Romare.

Auktorsnamnet Lagerh. kan användas för Gustaf Lagerheim i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi

  • Ueber Phæothamnion, eine neue Gattung unter den Süsswasseralgen : Mit 1 Tafel.. K.Sv.vet. akad.handl.Bihang.Bd 9:n:o 19.. Stockholm. 1884. Libris 2758843 
  • Über Desmidiaceen aus Bengalen nebst Bemerkungen über die geographische Verbreitung der Desmidiaceen in Asien : Mit 1 Tafel.. Bihang till K.Sv.Vet.akad.handl.Bd 13:Afd.3:no 9.. Stockholm. 1888. Libris 2758886 
  • Zur Anatomie der Zweibel von Grinum pratense Herb. Skrifter udg. af Videnskabs-selskabet i Christiania 1894. 1:Math.-nat.vet.Kl.N,o 3.. Kristiania. 1894. Libris 2758845 
  • Ueber das Phycoporphyrin, eine Conjugatenfarbstoff. Videnskabs-Selskabets Skrifter. 1:Mathem.-naturv. Kl. 1895:No 5.. Kristiania. 1895. Libris 2758842 
  • Stockholms högskola 1878-1898 : Botaniken och det botaniska institutet. Stockholm. 1898. Libris 2758840 
  • Mykologische Studien.. = Meddelanden från Stockholms högskola. [Bd 7:] N:o 178, [Bd 8:] n:o 199,204.Vet.akad.K.Svenska. Bihang till handlingar. Bd 24: Afd.3: n:o 4, Bd 25: Afd.3: n:o 8, Bd 26: Afd.3: n:o 4. 1898-1900.. Stockholm. 1898-1900. Libris 3005462 
  • Bemerkungen zu Fusamen deformans (Schröt.) Karst.. Uppsala. 1900. Libris 2758832 
  • Vegetabilisches Süsswasser-Plankton aus der Bären-Insel (Beeren Eiland). Beiträge zur Flora der Bären-Insel. 2.Vet.akad.K.Svenska. Bihang till handlingar. Bd 26: Afd.3: n:o 11. 1900.. Stockholm. 1900. Libris 2758844 
  • Zur Frage der baktericiden Eigenschaften des Humor aqueus : (Sep. aus "Tromsø Museums Aaarshefter" 23.1900.). Uppsala. 1900. Libris 2758846 
  • Botanisk-tekniska notiser. Stockholm. 1901. Libris 2758833 
  • Om användning af jodmjölksyra vid mikroskopisk undersökning af droger samt närings- och njutningsmedel. Sep. ur Sv.farm.tidskr. Årg.5.. Stockholm. 1901. Libris 2758836 
  • Bladfläcksjuka å potatis.: (Cercospora concors (Casp.) Sacc.) Med 2 taflor.. Stockholm. 1903. Libris 2758887 
  • Rhipsalis rosea Lagerh. n.sp.. Stockholm. 1912. Libris 2758837 
  • Solförmörkelsens inverkan på ljuskänsliga växter. Uppsala. 1912. Libris 2758839 
  • Ett blad ur berberisbuskens historia. Stockholm. 1916. Libris 3005461 
  • Das schwedische Hartbrot von G. v. Lagerheim. Stockholm. 1912. Libris 2758838 
  • Förteckning på skrifter utg. 1880-1914. Uppsala. 1915. Libris 2758834 
  • Trädgårdsväxter med hudretande blad. Stockholm. 1915. Libris 2758841 
  • Preparering af Campanula och Picca för herbariet. Stockholm. 1916. Libris 3005463 

Källor

  • Källa:Svenska Män och Kvinnor; Olle Franzén, SBL 106

Noter

  1. ^ [a b c d e] N Gustaf Lagerheim, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10901, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 23 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Lagerheim, NILS GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online och läs online, läst: 2 maj 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sten nr 274 – Nils Gustaf Lagerheim, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 21 maj 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Lagerheim, Nils Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Vidare läsning

Externa länkar