Gustaf Hjort
Gustaf Fredrik Hjort, född 14 september 1818 i Kristianstad, död 31 mars 1876 i Göteborg, var en svensk läkare. BiografiHjort blev student vid Lunds universitet 1836, medicine kandidat 1843, medicine licentiat 1845 och kirurgie magister 1846. Han var amanuens vid Karolinska institutet i Stockholm 1845–1847, uppbördsläkare på korvetten Najaden under en expedition till Sydamerika 1847, underläkare vid Danviks hospital och dårhus 1848–1849, tillförordnad adjunkt i obstetrik vid Karolinska institutet 1850, andre bataljonsläkare vid Göta artilleriregemente 1857–1869, lärare vid Barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg 1857, direktor, med professors namn, heder och värdighet, vid nämnda anstalt från 1858 och regementsläkare vid Västgöta regemente från 1869. Han invaldes som ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1858. Hjort förbättrade utbildningen för barnmorskor och arbetade för att kvinnor skulle få utbildas till läkare. Hela sitt liv ägnade han åt att få fram ett botemedel mot barnsängsfeber.[1] Hjort är begravd på Djurgårdskyrkogården i Göteborg.[2] EftermäleDoktor Hjorts gata i stadsdelen Guldheden i Göteborg är uppkallad efter honom.[1] ReferenserNoter
Tryckta källor
|