Gunnar Vingren
Adolf Gunnar Vingren, (i Sverige Eriksson), född 8 augusti 1879 i Dingstad, Östra Hargs socken i Östergötland, död 29 juni 1933 i Sjöarpskolonien i Skirö socken i Småland, folkbokförd i S:t Matteus församling i Stockholm,[5] (med adress Rödabergsgatan 10), var en svensk missionär som verkade större delen av sitt vuxna liv inom pingströrelsen i Brasilien. Han var första barnet till trädgårdsmästaren Adolf Fredrik Eriksson och dennes hustru Albertina Kristina Andersdotter. Efter att ha utvandrat år 1903 med Kansas City som mål,[6] kom Vingren i november 1910, tillsammans med Daniel Berg, med båt från New York till Belém i delstaten Pará i Brasilien och startade där den brasilianska pingströrelsen Assembleias de Deus. Vingren sammanvigdes den 18 oktober 1917 i Pará i Brasilien med Frida Maria Strandberg (född 9 juni 1891 i Själevads församling, död 30 september 1940 i Matteus församling).[7] Familjen återvände till Sverige i december 1932.[8] Gunnar Vingren begravdes 1964 under namnet Adolf Gunnar Eriksson tillsammans med sin hustru i en familjegrav på Skogskyrkogården i Stockholm,[9] bredvid graven av Daniel Berg.[10] Den 5 oktober 1966 hedrades de första svenska Brasilienmissionärerna med en ceremoni på Skogskyrkogården med tal av bland andra Lewi Pethrus och Willis Säwe.[11] Gunnar och Frida fick flera barn. Äldste sonen Ivar, därefter Ruben och sedan döttrarna Margit och Astrid, samt ytterligare en son Bertil som fortfarande lever (2017). En flicka dog i tidig ålder. Litteratur
KällorNoter
|