Gunnar Leche , född 12 maj 1891 i Stockholm , död 7 mars 1954 i Uppsala , var en svensk arkitekt , som var stadsarkitekt i Uppsala 1920 –1954 . Han var son till Wilhelm Leche , bror till Mia Leche Löfgren och far till Hans-Gunnar Leche och Carin Louise Leche, morfar till Andreas Heymowski och Bianca Heymowska.
I anslutning till Uppsala centralstation finns en park namngiven efter Gunnar Leche, Gunnar Leches park .
Liv och verk
Leche studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1911–1915, med fortsatta studier vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1916–1919. Han var anställd vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå 1918–1919 och vid byggnadsnämnden i Stockholm 1919. Från 1923 tjänstgjorde han som arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen.
Flygfoto över Tuna backar i Uppsala, ritat av Gunnar Leche.
Börjegatan 1-3 i främre Luthagen byggt 1936 med Anders Diös som byggmästare.
28 år gammal fick han 1920 tjänsten som stadsarkitekt i Uppsala och kom att sätta sin prägel på stadsbilden mer än någon annan.[ 5] Han ritade bland annat stadsdelarna Lassebygärde (1946), Tunabackar (1947–1950) och Salabacke (1949–1953)[ 6] , men även många hus i Luthagen , Kungsängen , Fjärdingen , Höganäs och Fålhagen .
Verk i urval
Sverkerskolan , Sysslomansgatan 34, Uppsala, 1903 av T Stenberg, annex 1922 av G Leche.
Elisabethemmet, Geijersgatan 20-22, Uppsala, 1910 av Carl-Robert Lindström , 1923 av G Leche.
Biografbyggnad (nu Reginateatern ), Trädgårdsgatan 6, Uppsala 1924.
Saluhallen , S:t Eriks torg, Uppsala 1924, om- och tillbyggnad.
Köttbesiktningsbyrån, Strandbodgatan 1, Uppsala 1924.
Vaksalaskolan , Vaksala torg, Uppsala 1925.
Fyrisbadet, Uppsala 1925.
Föreningslokal för Blåbandsföreningen, Kungsgatan 31-33, Uppsala 1925-1926.
Uppsala läroverk (Katedralskolan ), Skolgatan 2, tillbyggnad 1929-1931.
Tvåvåningsbyggnad med gudstjänstlokal för Filadelfiaförsamlingen, S:t Persgatan 9, Uppsala 1929.
Rickomberga sinnesslöanstalt och Håga sjukhus 1923-1926.
Tunåsens kronikerhem, Uppsala 1928-1929.
Badhus och idrottsanläggningar i Köping, Nyköping, Hallstahammar och Uppsala 1925-1942.
Varmbadhus och brandstation i Enköping 1929.
Liljeholmsbadet , Stockholm 1929-1930.
Badhus och tennishall i Köping 1934.
Enköpingsutställningen 1935 .
Bostadshus, Kungsgatan 61, kvarteret Hamder, Uppsala 1924.
Före detta bostadshus, Kungsängsgatan, kv Hugin, Uppsala 1924.
Bostadshus, Frodegatan 3, Uppsala 1924.
Bostadshus, Kungsgatan 10 - Skolgatan 51-53, Uppsala 1927.
Bostadshus, S:t Johannesgatan, kv Rosenberg 1, Uppsala 1928.
Bostadshus, Övre Slottsgatan 8 - Åsgränd 3, Uppsala 1929.
Bostads- och affärshus, Övre Slottsgatan 10 - Åsgränd 10, Uppsala 1930-1931.
Bostadshus, S:t Olofsgatan, Salagatan och Höganäsgatan (Kvarteret Ull, Bostadsrättsföreningen Ull)
Bostadshus, Åsgränd 2 - Kyrkogårdsgatan 9, Uppsala 1935.
Bostads- och affärshus, Bredgränd , kv Svava, Uppsala 1934.
Bostadshus, Östra Ågatan 57 - Vretgränd 1, Uppsala 1935.
Bostads- och affärshus, Kungsgatan 46, Uppsala 1936-1937.
Bostadshus, Kyrkogårdsgatan 25-29, Uppsala 1930.
Bostads- och affärshus, Kyrkogårdsgatan 19-23, Uppsala 1939.
Bostads- och affärshus, Svartbäcksgatan 25 - Linnégatan 5, Uppsala 1939, 1941 och 1944.
Ålderdomshem, Svartbäcken, Uppsala 1930-1934, utbyggnad och modernisering.
Bensinstations- och bostadsbyggnad, garage, Bangårdsgatan 3, Uppsala.
Busscentralen, kv Frigg (med järnvägsparken), Uppsala 1937.
Biograflokal, kv S:t Per, Svartbäcksgatan, Uppsala 1935.
Tullhus, på gatumark vid kv Sigurd mot Fyrisån, Uppsala 1934-1936.
Annex till Tekniska skolan, kv Bredablick, Uppsala 1939.
Stadsbibliotek och simhall, Östra Ågatan 19-21, Uppsala 1940.
Kontorsbyggnad för Gas- och Elverken, Kungsängsgatan 27 - Bävernsgränd 29, Uppsala 1941.
Kommunala mellanskolan, Uppsala 1945.
Nannaskolan , kv Nanna, Uppsala 1945-1946.
Kungsgärdet, bostadsområde med parhus, Uppsala 1925,
Centrum av Olof Thunström.[förtydliga ] Kungsgärdet, bostadsområde, kollektivkvarter, Uppsala 1946-1947.
Tuna Backar , bostadsområde, gemensamhetsområde, Uppsala 1947-1950.
Lassebygärde, bostadsområde, gemensamhetsområde, Birkagatan 8 - 24B, Uppsala 1946.
Sala Backar, bostadsområde, drabantstad, Uppsala 1950-1953.
Engelbrektsgårdarna, bostadsområde i Gävle 1945.
Stadsteatern / Folkets Hus , Smedsgränd 15-17, Kungsgatan 53-55, Bredgränd 20, Uppsala 1948-1950.
Stadsplaner för Uppsala med omnejd, delvis i samarbete med A Lilienberg.
Barnstugor Uppsala, Gävle och Sollentuna.
Bilder på verk i urval
Uppsala stadsteater
Gamla stadsbiblioteket, Uppsala
Liljeholmsbadet, Stockholm
Vidare läsning
Lambert Lars, red (2004). Gunnar Leche, stadsarkitekt . Uppsala: Kornhuset. Libris 9818839 . ISBN 91-974366-2-3
Bergold, Carl Erik (1984). ”En folkhemmets arkitekt: Gunnar Leche - stadsarkitekt i Uppsala 1920-1954”. Årsbok / Arkitekturmuseet (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1979-) 1984,: sid. 48-65 : ill.. ISSN 0280-2686. ISSN 0280-2686 ISSN 0280-2686 . Libris 2364435
Referenser
^ [a b c ] Arkitekter verksamma i Sverige , 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
^ Arkitekter verksamma i Sverige , 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
^ Lecke, GUNNAR , Svenskagravar.se, läs online , läst: 24 augusti 2017.[källa från Wikidata]
^ Libris , Kungliga biblioteket , 29 oktober 2012, läs online , läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
^ ”Gunnar Leche” . Kulturella spår i Uppsala. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502002124/http://kulturellaspar.se/arkitektur/uppsalas-arkitekter/gunnar-leche . Läst 30 april 2014 .
^ Om Gunnar Leche hos Sveriges Arkitekter Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine .
Externa länkar