Gunnar Andersson i Djursholm

Gunnar Andersson i Djursholm
Född25 november 1865[1][2][3]
Ystads Sankta Maria församling[1][2][3], Sverige
Död5 augusti 1928[2][3] (62 år)
Danderyds församling[2][3], Sverige
BegravdDjursholms begravningsplats[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][3], botaniker[1][3]
Befattning
Förstakammarledamot, Helsingborgs valkrets (1919–1921)[3]
ArbetsgivareHandelshögskolan i Stockholm[3]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[3]
SläktingarSelim Birger (syskon)
Redigera Wikidata

Carl Filip Gunnar Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Djursholm), född 25 november 1865 i Ystad, död 5 augusti 1928 i Danderyd, var en svensk professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm 1909–1928 [5] och politiker (liberal).

Biografi

Gunnar Andersson, som var son till en civilingenjör, började studera vid Lunds universitet 1884 och blev 1892 filosofie doktor i Lund på en avhandling om jämförande studier av örtstammars anatomi. Han blev docent i växtpaleontologi vid Stockholms högskola 1893, från 1899 i botanik. År 1902 blev han botanist vid Statens skogsförsöksanstallt och 1906 lektor vid Skogsinstitutet och var slutligen professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm 1909–1928.[5]

Han invaldes 1917 som ledamot av både Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och Lantbruksakademien. År 1922 blev han ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Som botanist deltog Andersson i Alfred Nathorsts expedition till Spetsbergen och Kung Karls land 1898, till Amerika 1912 och Australien och Java 1914.

Andersson anlitades i ett stort antal statliga utredningar. Han var riksdagsledamot från urtima riksmötet 1919 till 1921 i första kammaren för Helsingborgs stads valkrets och anslöt sig i riksdagen till Liberala samlingspartiet. I riksdagen engagerade han sig bland annat i olika förvaltningspolitiska frågor.

Åren 1896–1920 var han sekreterare i Svenska sällskapet för antropologi och geografi, och 1899–1928 redaktör för tidskriften Ymer och 1919–1928 för tidskriften Geografiska annaler. Andersson var även 1896–1928 styrelsemedlem i Svenska turistföreningen och 1926–1928 föreningens ordförande.

Han var bror till Selim Birger och svärson i andra giftet till bruksägaren och riksdagsledamoten Martin Nisser. Gunnar Andersson är begravd på Djursholms begravningsplats.

Arbeten (i urval)

  • Den svenska växtvärldens historia (1896)
  • Studier öfver Finlands tormossar och fossila kvartärflora (1898)
  • Hasseln i Sverige fordom och nu (1902)
  • Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringsvägar med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter (1912) i samarbete med brodern Selim Birger Andersson
  • Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar (1907)
  • Australien, natur och kultur (1915, 2:a upplagan 1922)
  • Vårt dagliga bröd (1916, 3:e upplagan 1918)
  • Kraft och kultur (1920)
  • Den svenska industriens geogeografi (1926)
  • Sveriges allmänna skogar (1926)

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d] C F Gunnar Andersson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5797, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 17 december 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 185, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgO6Q, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 17 december 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Jonas Rehnberg, p. 223. Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget 2009.

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata