sv Guizhoualkippa

	Guizhoualkippa
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Alkippor; Alcippeidae
Släkte	Alcippe
Art	Guizhoualkippa; A. davidi
Vetenskapligt namn
	§ Alcippe davidi
Auktor	(Styan, 1896)
Synonymer
	Fulvetta davidi; Davidfulvetta; Davidalkippa;

Guizhoualkippa^[1] (Alcippe davidi) är en fågel i familjen alkippor inom ordningen tättingar.^[2] Den förekommer allmänt i bergsskogar i södra Kina och norra Vietnam. Dess artstatus är omdiskuterad.

Utseende

Guizhoualkippa är en liten (13–15 cm)^[3] och rätt långstjärtad tätting. Den har grått huvud med diffusa och ofta osynliga svartaktiga längsgående hjässband. Ovansidan är olivgrå, med brunare vingar och beigefärgad undersida. Runt ögat syns en bred vit ögonring, Arten är mycket lik yunnanalkippa, guangdongalkippa och gråkindad alkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Jämfört med gråkindad alkippa och yunnanalkippan är dessa något ljusare och har tydligare hjässband, den senare även smalare vit ögonring. Guizhoualkippan är allra mest lik guangdongalkippa som även den har svagt tecknade hjässband, men är något mer roströd på vingar och stjärt samt gråare på haka och strupe.^[4]

Utbredning och systematik

Guizhoualkippa delas in i två underarter med följande utbredning:^[5]

Alcippe davidi davidi – sydcentrala Kina (västra Hubei till Hunan, Sichuan och nordöstra Yunnan)
Alcippe davidi schaefferi – södra Kina (sydöstra Yunnan och Guangxi till nordvästra Vietnam

Artstatus

Tidigare behandlades guizhoualkippa, guangdongalkippa, yunnanalkippa och gråkindad alkippa som en och samma art, och vissa gör det fortfarande.^[6] Genetiska studier^[7] visar dock på betydande skillnader, där guizhoualkippan tros ha urskiljt sig från de övriga för hela fem miljoner år sedan.^[4]

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,^[8]^[9]^[10] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier^[11] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.^[2]

Status

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

Namn

Fågeln är uppkallad efter franska munken och naturforskaren Armand David.^[12] Tidigare kallades den davidalkippa även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[1]

Referenser

^ [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ Robson, C. R. (2008). A Field Guide to the Birds of South-East Asia. Second edition. New Holland, London, UK.
^ [a b] Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Zou, F., H. C. Lim, B. D. Marks, R. G. Moyle, and F. H. Sheldon (2007). Molecular phylogenetic analysis of the Grey-cheeked Fulvetta (Alcippe morrisonia) of China and Indochina: a case of remarkable genetic divergence in a “species”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44(1):165–174.
^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Alcippe davidi.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org
Wikimedia Commons har media som rör guizhoualkippa.

[BLS-1] [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-2] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[3] Robson, C. R. (2008). A Field Guide to the Birds of South-East Asia. Second edition. New Holland, London, UK.

[BOW-4] [a b] Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Zou, F., H. C. Lim, B. D. Marks, R. G. Moyle, and F. H. Sheldon (2007). Molecular phylogenetic analysis of the Grey-cheeked Fulvetta (Alcippe morrisonia) of China and Indochina: a case of remarkable genetic divergence in a “species”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44(1):165–174.

[8] Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.

[9] Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.

[10] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[11] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[12] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]