sv Gr%C3%A5br%C3%B6stad tesia

	Gråbröstad tesia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Cettior; Cettiidae
Släkte	Tesior; Tesia
Art	Gråbröstad tesia; T. cyaniventer
Vetenskapligt namn
	§ Tesia cyaniventer
Auktor	Hodgson, 1837
Synonymer
	Grå tesia;

Gråbröstad tesia^[2] (Tesia cyaniventer) är en mycket liten asiatisk fågel i familjen cettior inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Gråbröstad tesia är en mycket liten (9–10 cm), upprätt marklevande sångare som verkar helt stjärtlös. Ovansidan är olivgrön med något blekare hjässa och ljusgrönt ögonbrynsstreck. Undersidan är blekare grå än hos gyllenhättad tesia (Tesia olivea), med nästan vitaktig buk.^[4]^[5]

Läte

Sången består av några få klara, ljusa och klocklika toner, följt av en kort explosion av mörkare ljud.^[6]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer från norra Indien (österut från Uttarakhand) och Nepal österut till södra Kina (sydöstra Xizang, Yunnan, Guangxi och södra Hunan), Bangladesh, Myanmar (förutom centrala och södra delar), nordvästra Thailand, sydvästra Kambodja, norra och södra Laos samt Vietnam (Tonkin, centrala och södra Annam).^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Gråbröstad tesia placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier^[7] har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Gråbröstad tesia med släktingar förs idag till familjen cettior (Cettiidae^[8] eller Scotocercidae^[3]) som är nära släkt med den likaledes utbrytna familjen lövsångare (Phylloscopidae) men också med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).^[3] Även de två afrikanska hyliorna, numera urskilda i egna familjen Hyliidae, anses höra till gruppen.

Levnadssätt

Gråbröstad tesia förekommer i tät undervegetation i lövskog på mellan 1500 och 2500 meters höjd, företrädesvis bland ormbunkar, nässlor och dvärgväxande bambu i fuktiga dalar. Kunskapen om dess föda är begränsad, men den verkar ta små ryggradslösa djur, framför allt myror och spindlar. Fågeln häckar mellan maj och juli. Den bygger ett klotformat bo av mossa som placeras lågt, mindre än en halvmeter ovan mark. Efter häckning rör den sig till lägre regioner.^[1]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.^[9]

Namn

Tesia kommer från nepalesiska namnet Tisi för arten.^[10] På svenska har den även kallats grå tesia.

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Tesia cyaniventer Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c] Clement, P. (2018). Grey-bellied Tesia (Tesia cyaniventer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58729 7 november 2018).
^ Clement, P. (2020). Gray-bellied Tesia (Tesia cyaniventer), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gybtes1.01
^ Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext Arkiverad 27 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gråbröstad tesia.
Bilder & media
Wikispecies har information om Tesia cyaniventer.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Tesia cyaniventer Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b c] Clement, P. (2018). Grey-bellied Tesia (Tesia cyaniventer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58729 7 november 2018).

[BOW-6] Clement, P. (2020). Gray-bellied Tesia (Tesia cyaniventer), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gybtes1.01

[7] Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext Arkiverad 27 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.

[IOC-8] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.

[9] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]