Grå lärksopp

 Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10)
Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information)
Grå lärksopp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljSuillaceae
SläkteSuillus
ArtGrå lärksopp
Suillus viscidus
Vetenskapligt namn
§ Suillus viscidus
Auktor(L.) Roussel 1806
Synonymer
Fuscoboletinus laricinus (Berk.) Bessette, Roody & A.R. Bessette 2000[1]
Fuscoboletinus viscidus (L.) Grund & K.A. Harrison 1976[2]
Fuscoboletinus aeruginascens (Secr. ex Snell) Pomerl. & A.H. Sm. 1962[3]
Suillus aeruginascens Secr. ex Snell 1944[4]
Boletopsis viscida (L.) Henn. 1898[5]
Suillus laricinus (Berk.) Kuntze 1898[6]
Ixocomus viscidus (Fr. & Hök) Quél. 1888[7]
Boletus laricinus Berk. 1836[8]
Boletus aeruginascens Secr. 1833[9]
Boletus viscidus L. 1753[10]

Den mykologiska karaktären hos grå lärksopp:


hymenium:
rör


hatt:
välvd


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
ätlig




fot:
ring


sporavtryck:
brun


ekologi:
mykorrhiza

Grå lärksopp (Suillus viscidus) är en svampart[11] som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av Roussel 1806. Enligt Catalogue of Life[12][13] ingår Grå lärksopp i släktet Suillus, och familjen Suillaceae,[12][13] men enligt Dyntaxa[14] är tillhörigheten istället släktet Suillus, och familjen Gomphidiaceae.[14] Arten är reproducerande i Sverige.[14] Utöver nominatformen finns också underarten bresadolae.[12]

Grå lärksopp lever liksom andra arter bland lärksopparna (suillus) i symbios med lärk och förekommer främst i Alperna som är lärkens naturliga utbredningsområde. De förekommer dock även i andra områden dit lärken spridit sig. Den känns igen från övriga suillusarter genom sina mörka grå nyanser. Den grå lärksoppen är som ung en god matsvamp, men äldre exemplar är mjuka och oaptitliga.[15]

Källor

  1. ^ Bessette, A.E.; Roody, W.C.; Bessette, A.R. (2000) , In: North American Boletes, A Color Guide to the Fleshy Pored Mushrooms (Syracuse):xiii, 396 pp.
  2. ^ Grund & K.A. Harrison (1976) , In: Biblthca Mycol. 47:134
  3. ^ Pomerl. & A.H. Sm. (1962) , In: Brittonia 14:167
  4. ^ Slipp & Snell (1944) , In: Lloydia 7:25
  5. ^ Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:195
  6. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):535
  7. ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):416
  8. ^ Smith (1836) , In: Engl. Fl., Fungi (Edn 2) (London) 5(2):248
  9. ^ Secr. (1833) , In: Mycogr. Suisse 3:6
  10. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1177
  11. ^ Roussel (1806) , In: Fl. Calvados, Edn 2:34
  12. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/suillus+viscidus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  13. ^ [a b] Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  14. ^ [a b c] Dyntaxa Grå lärksopp
  15. ^ Svampar - plockning och artbestämning, R. Lohnmeyer & Ute Künkele (2011) s. 51.