|
Gotlands läns valkretsGotlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen. MandatantalAntalet fasta mandat har varit två ända sedan det första valet till enkammarriksdagen 1970. Valkretsen har inte någon gång haft utjämningsmandat.
Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen1971–1973
1974–1975/761976/77–1978/791979/80–1981/82
1982/83–1984/851985/86–1987/881988/89–1990/911991/92–1993/941994/95–1997/98
1998/99–2001/022002/03–2005/06
2006/07–2009/102010/11–2013/142014/15–2017/18
2018/19–2021/222022/23–2025/26Första kammarenUnder tvåkammarriksdagen var Gotlands län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var ett, med undantag för perioden 1894–1915 då valkretsen hade två mandat. Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[10] Riksdagsledamöter i första kammaren1867–1909 (successivt nyval)
1910-19111912–19151916–lagtima riksmötet 1919Urtima riksmötet 1919–1921
Andra kammarenVid det första valet till andra kammaren var Gotland uppdelat i tre valkretsar med varsitt mandat: Gotlands läns norra domsagas valkrets, Gotlands läns södra domsagas valkrets samt Visby stads valkrets. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick Visby i stället Visby och Borgholms valkrets, men i och med valet 1896 blev residensstaden på nytt en egen valkrets. Vid andrakammarvalet 1911 slogs de tre valkretsarna ihop till en gemensam med tre mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970. Riksdagsledamöter i andra kammaren1912–första riksmötet 1914
Andra riksmötet 19141915–19171918–192019211922–1924
1925–19281929–19321933–1936
1937–19401941–1944
1945–19481949–1952
1953–19561956–första riksmötet 1958Andra riksmötet 1958–1960
1961–19641965–19681969–1970Källor
Noter
|