|
Godis _2018.jpg)  Godis eller snask är en typ av livsmedel som är avsedd enbart för njutning. HistoriaEtymologiOrdet kan härledas från "god" och "gott", eller "godsaker". Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) finns det belägg för att ordet använts från 1887 i betydelsen "godsaker", som har en vidare betydelse. Ordet godis var länge främst barnspråk men har utvecklats till ett allmänt vardagligt ord för sötsaker. Det används även i politiska sammanhang, exempelvis om frikostiga politiska löften. Bildligt förekommer det i exempelvis sammansättningen örongodis som betyder "behagligt att lyssna på".[1] Godsaker har en längre historia, vilket i Gamla Egypten kunde bestå av frukt, nötter och honung i en blandning eller i dåtidens Grekland av honungskanderade frukter och blommor.[2] "Godis" används även i sammansättningar, som till exempel godisgris, godismonster, godisregn, julgodis, påskgodis, lördagsgodis och lösgodis. SverigeGodistillverkningen i Sverige startade efter att chokladdrycken fått uppmärksamhet. Under 1600-talet spreds kunskapen att raffinera socker i Europa och under 1700-talet började apoteken att producera kandisocker (även kallat bröstsocker). Det bestod av kristalliserade sockerlösningar smaksatta med kryddor. Eftersom socker var dyrt och exklusivt riktade det sig till förmögna. Apotekens monopol på karameller stod sig fram till slutet av 1800-talet, då den skånska sockerbetsproduktionen tog fart och godisfabriker kom till. År 1872 började Cloetta tillverka chokladkakor och praliner i en fabrik. I början av 1900-talet blev godistillverkningen storskalig och godisförsäljningen till allmänheten tog fart. De första decennierna på 1900-talet var det främst gräddkola som gällde, sedan kom tillverkning av skumgodis och gelégodis på 1930-talet. Tillverkarna experimenterade med former och många finns ännu kvar, som geléhallon, sega råttor, geléhjärtan, gröna grodor och verktygsformade godisbitar. På 1940-talet var dålig tandhälsa vanligt i Sverige och i stort sett alla hade haft karies. Vipeholmsexperimenten påbörjades i Lund, vilka gav upphov till ordet lördagsgodis och att godisätandet i Sverige koncentrerades till just lördagar, i synnerhet för barn. Fler godissorter kom till under följande decennier och på 1980-talet blev det möjligt med självplock av lösgodis efter att Livsmedelsverket rekommenderade Hälsovårdsnämnden att tillåta det under vissa förutsättningar.[3] TillverkningVärldens största tillverkare av godis är amerikanska Mars Incorporated följd av Mondelez International. Andra stora bolag är Bimbo (Mexiko), Nestlé, Hershey's och Ferrero.[4] Större tillverkare i Sverige är Marabou (Mondeléz International) och Cloetta. Toms-Webes har flyttat tillverkningen till Danmark. KonsumtionGodis förekommer ofta vid olika typer av firande eller uppvaktningar, inte minst under storhelger. Förutom julen brukar godis förknippas dels med påsken (påskägg och påskkärringar) och Halloween (bus eller godis). På Alla hjärtans dag kan man ge godis som gåva till någon som man tycker om. I många länder brukar man även ge godis i julstrumpan. SverigeKonsumtionen av godis har fördubblats i Sverige mellan 1970-talet och det första decenniet under 2000-talet[5] och i synnerhet när självplock av lösgodis blev vanligt i de flesta livsmedelsbutiker och kiosker under 1980-talets mitt, sedan tidigare regler emot detta hade lättats. Vid storhelger ökar godisätandet ytterligare, och vid början-mitten av 2010-talet var påsken ledande godishelg tätt följd av Halloween och julen.[6] År 2009 åt svenskarna 17 kilo godis per person och år, vilket var mest i världen och dubbelt så mycket som genomsnittet i EU.[7] Hälsa och debattUrvalet av godis har blivit mycket större. Debatt och larm om tillsatser, som färg- och smakämnen, kommer då och då. Det talas också om att man kan bli sockerberoende av att ofta äta godis. VegetarianismSegt godis har ofta en animalisk ingrediens, gelatin. Det animaliska färgämnet karminsyra, som även benämns E120, förekommer i bland annat rött och rosa godis. KlimatpåverkanGodis och chips har visat sig vara dåliga för miljön, och allra värst är skumgodis följt av gelégodis och mjölkchoklad. En påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Detta enligt en studie av SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) på uppdrag av Livsmedelsverket.[8] Exempel på godissorterDjurgodis.jpg) Det finns särskilt godis för sällskapsdjur som säljs i djurtillbehörsbutiker och till viss del i livsmedelsaffärer. Exempel på djurgodis är torkade grisöron till hundar. Ordet hundgodis finns med i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (publicerad 2015). Se ävenKällor
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||
