sv Gl%C3%B6dhake

	Glödhake; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Calliope
Art	Glödhake; C. pectardens
Vetenskapligt namn
	§ Calliope pectardens
Auktor	(David, 1871)
Synonymer
	Luscinia pectardens;

Glödhake^[2] (Calliope pectardens) är en fåtalig östasiatisk bergslevande tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.^[3]

Kännetecken

Utseende

Glödhaken är en 15 cm lång fågel med stor skillnad mellan han- och hondräkt. Hanen har vitt på stjärten och brandgul strupe och bröst kantat av svart. Ovansidan är skifferblå och under örontäckarna syns en vit fläck. Honan är brunfärgad med orangebeige undersida.^[4]

Läte

Sången är ett utdraget flöde av fantastiska härmningar uppblandat med torra drillar och hårda elektriska toner.^[5]

Utbredning och systematik

Glödhaken förekommer i bergstrakter från sydöstra Tibet till västcentrala Kina, övervintrande till nordöstra Myanmar.^[3] Tidigare har glödhake och svartstrupig näktergal (C. obscura) betraktats som färgmorfer av samma art. Studier av läte, utseende och genetik visar dock att de är olika arter.^[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Arten har tidigare först till släktet Luscinia, men genetiska studier visar att det släktet är parafyletiskt, där arterna i Calliope är närmast släkt med Myiomela och till exempel blåstjärtarna i Tarsiger än med näktergal (L. luscinia).^[7]^[8]

Familjetillhörighet

Glödhaken och dess släktingar ansågs fram tills nyligen (liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar) vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[7]^[8]

Levnadssätt

Glödhaken häckar i täta snår i dalar och utmed vattendrag inom bergsskogar på 2700-3700 meters höjd. Vintertid har den hittats i buskvegetation, men även i våtmarker och mangroveträsk i Sundarbans, Bangladesh. Fågeln födosöker på marken efter leddjur. Inget är känt om dess häckningsbiologi.^[1]

Status och hot

Denna art är mycket dåligt känd och de enda rapporterna om häckning kommer från ett enda område. Den har dessutom troligen minskat i antal till följd av habitatförstörelse på både häckplats och i dess övervintringsområden. I brist på mer information kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som nära hotad och uppskattar dess världspopulation preliminärt till 10.000-20.000 individer. Den tros dock vara kraftigt underrapporterad på grund av att dess otillgängliga häckningsområde sällan besöks av ornitologer.^[1]

Källor

^ [a b c] BirdLife International 2012 Calliope pectardens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Firethroat (Calliope pectardens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58458 4 december 2018).
^ Alström, Song, Zhang, Gao, Holt, Olsson & Lei 2013. Taxonomic status of Blackthroat Calliope obscura and Firethroat C. pectardens. Forktail 29: 94–99.
^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ [a b] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.