Georg von Oettingen

Georg von Oettingen
Född10 november 1824 (g.s.)[1]
Visusti, Estland
Död3 februari 1916[1] (91 år)
Tartu[2]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidDorpats kejserliga universitet
SysselsättningÖgonläkare, universitetslärare
Befattning
Rektor
ArbetsgivareDorpats kejserliga universitet
MakaMarie von Oettingen
Dorothea Julie von Oettingen
BarnWolfgang von Oettingen (f. 1859)
Herbert von Oettingen (f. 1878)
Nelly Girgensohn (f. 1882)
FöräldrarAlexander von Oettingen
Dorothea Helene Wilhelmine von Oettingen
SläktingarAlexander von Oettingen (syskon)
Arthur von Oettingen (syskon)
Redigera Wikidata

Georg Philipp von Oettingen, född den 10 november 1824 i Wissust, död den 16 februari 1916, var en balttysk läkare och oftalmolog, bror till teologen Alexander von Oettingen och fysikern Arthur von Oettingen.

1848 blev han medicine doktor vid universitetet i Dorpat och var sedan fram till 1853 läkare vid sjukhuset i Riga. Han praktiserade sedan medicin in Sankt Petersburg, men återvände redan 1854 till Dorpat, där han 1856 blev chef för universitetssjukhuset. 1857 utnämndes han till professor i kirurgi och 1871 blev han professor i oftalmologi.

Från 1859 till 1866 var han vicerektor vid universitetet i Dorpat, blev sistnämnda år dekanus i medicinska fakulteten och tjänstgjorde som universitetets rektor från 1868 till 1876. Oettingen är känd för att ha utfört den första beskrivningen av amyloid degeneration av ögats conjunctiva.

Bibliografi (i urval)

  • De ratione, qua calomelas mutetur in tractu intestinali (Dissertatio Inauguralis), Dorpat 1848.
  • Mitteilungen aus der chirurgischen Abtheilung der Universitätsklinik zu Dorpat betreffend das Jahr, Dorpat 1857.
  • Populäre Anleitung zur Pflege und Behandlung der unter der ländlichen Bevölkerung in den Ostseeprovinzen Russlands, insbesondere in Livland am häufigsten vorkommenden Augenkrankheiten (med Hermann Guido von Samson-Himmelstjerna), Mitau 1860.
  • Mittheilungen aus der chirurgisch-ophthalmiatrischen Klinik in Dorpat, i St. Petersburger Medizinische Zeitschrift 8 (1865).
  • Klinische Studien, i St. Petersburger Medizinische Zeitschrift 11 (1866).
  • Die ophtamologische Klinik Dorpat's in den ersten 3 Jahren ihres Bestehens, i Dorpater medizinische Zeitschrift 2 (1871).
  • Zur Casuistik und Diagnostik der Orbitaltumoren, i Klinisches Monatsblatt für Augenheilkunde (1874).
  • Die indirekten Läsionen des Auges bei Schussverletzungen der Orbitalgegend, Stuttgart 1879.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]