Gallsyremalabsorption

Gallsyremalabsorption
Cholsyra är den viktigaste gallsyran.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	K90.89
ICD-9	579.8

Gallsyremalabsorption, gallsaltsdiarré eller gallsyrediarré är ett sjukdomstillstånd som kan orsaka ett flertal sjukdomar, däribland kronisk diarré. Det kan bero på malabsorption som uppkommit av andra mag- och tarmsjukdomar eller vara den primära sjukdomen som i det senare fallet beror på för stor produktion av gallsyra. Det kan behandlas framgångsrikt med gallsaltsbindande medel. Gallsyremalabsorption misstas ofta för irritabel tarm.[1]

Klassifikation

Gallsyremalabsorption upptäcktes första gången 1967 av Alan Hofmann, och kallades då cholerhetisk enteropati.[2] När senare andra varianter upptäcktes, däribland en idiopatisk,[3] uppställdes en klassifikation med tre typer.[4]

• Typ 1: Gallsyremalabsorption till följd av resektion av terminala ileum eller tarminflammation, såsom vid Crohns sjukdom.
• Typ 2: Idiopatisk gallsyremalabsorption, eller primär gallsyremalabsorption.
• Typ 3: Sekundär gallsyremalabsorption i förhållande till ett flertal andra mag- och tarmsjukdomar, exempelvis efter cholecystektomi, vagotomi, kronisk pankreatit, mikroskopisk kolit, diabetes mellitus,[1] med mera.

Symtom

Det typiska symtomet är kronisk, vattnig diarré. Vid svårare fall förekommer steatorré, det vill säga fettrik avföring.[5] Ibland kan avföringen vara ljus. Tarmproblemen kan ge magsmärtor, mer illaluktande flatulens, och häftiga tarmrörelser. Efter en tid kan personen märka av viktminskning, och det finns en ökad risk för gallsten, njursten, och näringsbrist, däribland vitamin B12-brist. Vitamin B12-brist kan yttra sig i trötthet och en känsla av andfåddhet.[6]

Sjukdomsmekanismer

Diarrén beror på att en större mängd gallsyra än normalt når kolon, vilket signalerar att tarmen ska utsöndra elektrolyter och vatten.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bile acid malabsorption, 26 februari 2015.

Noter

1. ^ [ ] Gallsaltsdiarré internetmedicin.se
2. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402150158/http://www.medicine.virginia.edu/clinical/departments/medicine/divisions/digestive-health/clinical-care/nutrition-support-team/nutrition-articles/Parrish_Oct_12.pdf. Läst 4 mars 2015. 
3. Thaysen, EH; Pedersen, L (1976). ”Idiopathic bile acid catharsis.”. Gut 17 (12): sid. 965–70. doi:10.1136/gut.17.12.965. PMID 1017717. 
4. Fromm, H; Malavolti, M (1986). ”Bile acid-induced diarrhoea”. Clinics in gastroenterology 15 (3): sid. 567–82. PMID 3742841. 
5. ^ [ ] Westergaard, Henrik. "Bile acid malabsorption." Current treatment options in gastroenterology 10.1 (2007): 28-33.
6. http://www.uhcw.nhs.uk/bam/what-is-bam

Externa länkar

• Walters, Julian RF, and Sanjeev S. Pattni. "Managing bile acid diarrhoea." Therapeutic advances in gastroenterology (2010).