Gabriel Andreas Kiellander

Gabriel Andreas Kiellander
Född13 april 1779[1]
Väderstads församling[1], Sverige
Död21 augusti 1845[1] (66 år)
Lunds stadsförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidLunds universitet[1]
Befattning
Borgmästare i Linköping, Linköpings rådhusrätt (1808–1818)[1][2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1812 (1812–1812)[1][2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1815 (1815–1815)[1][2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1817–1818 (1817–1818)[1][2]
Häradshövding (1818–)[1][2]
FöräldrarUlrika Beata Zerl[2]
SläktingarJohan Kiellander (syskon)
Ludvig Kiellander
Redigera Wikidata

Gabriel Andreas Kiellander, född 13 april 1779 i Väderstads församling, Östergötlands län, död 21 augusti 1845 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, var en svensk borgmästare, häradshövding, riksdagsledamot och politiker.

Biografi

Kiellander föddes 1779 i Väderstads församling. Han var son till landssekreteraren och krono befallningsmannen Daniel Kiellander (1738–1788) och Ulrica Beata Zerl. År 1796 blev av student vid Lunds universitet och avlade juristexamen 1797.[3] Kiellander blev 1808 borgmästare i Linköping och 1818 häradshövding i Torna, Bara och Harjagers häraders domsaga, Malmöhus län. Han fick titeln lagman.[4] Kiellander avled 1845 i Lunds stadsförsamling.[3]

Kiellander var riksdagsledamot för borgarståndet i Linköping vid riksdagen 1812, riksdagen 1815 och riksdagen 1817–1818.[4] Riddare av Nordstjärneorden.

Bostad

Kom till Linköping 1803 från Tjällmo och bosatte sig på Sankt Pers kvarter nummer 12. Han bosatte sig 1834 i Lund.

Familj

Kiellander gifte sig första gången 1810 med Johanna Maria Brandes (1792–1813), dotter till kyrkoherden Jan Brandes i Holländska luterska församlingen och Maria Charlotta Wimmermark.[5]

Kiellander gifte sig andra gången 14 juni 1822 i Malmö med Anna Juliana Cederschiöld (1802–1888), dotter till grosshandlaren Staffan Henrik Cederschiöld och Catharina Efverman i Malmö.[5]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Axel Setterdahl, Östgöta nation i Lund, 1913, s. 329, läst: 10 december 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 93, läs online, läst: 13 juli 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Setterdahl, Johan Axel (1913). Östgöta nation i Lund: 1668-1913 : biografiska och genealogiska anteckningar jämte historik. Linköping. sid. 329. Libris 440603 
  4. ^ [a b] Millqvist, Viktor (1911). Svenska riksdagens borgarstånd 1719-1866: personhistoriska anteckningar. Skrifter / utgivna av Personhistoriska samfundet, 0348-7660 ; 5. Stockholm: Norstedt. sid. 93. Libris 8220911 
  5. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 794. Libris 10076137