Günter Verheugen

Günter Verheugen
Günter Verheugen, 2007.
Född	28 april 1944[1][2][3] (80 år) Bad Kreuznach, Tyskland
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Kölns universitet Bonns universitet
Sysselsättning	Politiker[4], journalist[4], universitetslärare
Befattning
Utrikesminister Tysklands statssekreterare FDP:s generalsekreterare (1978–1982) Ledamot av Förbundsdagen tionde Förbundsdagen (1983–1987)[5] Ledamot av Förbundsdagen elfte Förbundsdagen (1987–1990)[6] Board chairman (1990–1999) Ledamot av Förbundsdagen tolfte Förbundsdagen (1990–1994)[6] SPD:s partisekreterare (1993–1995) Ledamot av Förbundsdagen trettonde Förbundsdagen (1994–1998)[6] Ledamot av Förbundsdagen fjortonde Förbundsdagen (1998–1999)[7][6] EU-kommissionär för grannskap och utvidgning (1999–2004) EU-kommissionär för inre marknaden, industri, entreprenörskap (2004–2010)
Arbetsgivare	Europa-Universität Viadrina
Politiskt parti
SPD FDP
Utmärkelser
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden (2004)[8] Storkors av Vita lejonets orden Storkorset av Storfurst Gediminas orden Xirka Ġieħ ir-Repubblika Hedersdoktor vid Universitetet i Szczecin Sloveniens särskilda förtjänstorden Bayerska förtjänstorden Kommendör med stjärna av Republiken Polens förtjänstorden Kommendör av Italienska republikens förtjänstorden Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna Terra Mariana-korsets orden, första klass Tre Stjärnors orden, första klass Storofficer av den rumänska Stjärnorden Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden
Redigera Wikidata

Günter Verheugen, född 28 april 1944 i Bad Kreuznach, är en tysk socialdemokratisk politiker (SPD) samt tidigare EU-kommissionär.

Han var generalsekreterare i det liberala FDP 1978–1982, men lämnade partiet i samband med "die Wende", då FDP, som drog alltmer åt höger, övergav koalitionen med SPD och bildade regering med konservativa CDU/CSU. Istället anslöt han sig till SPD och blev för detta parti ledamot av Förbundsdagen 1983. Han var biträdande utrikesminister i Gerhard Schröders regering 1998–1999.[9]

År 1999 utsågs han till EU-kommissionär i Prodi-kommissionen med ansvar för EU:s utvidgning och var i denna roll pådrivande när Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovenien, Ungern, Slovakien, Cypern och Malta anslöts till EU i maj 2004. I november 2004 utsågs han till vice ordförande i första Barroso-kommissionen och ansvarade för näringslivsfrågor. Han avgick i februari 2010 i samband med att andra Barroso-kommissionen tillträdde.

Företrädare: Hans van den Broek	EU:s utvidgningskommissionär 1999–2004	Efterträdare: Olli Rehn
Företrädare: Olli Rehn och Ján Figeľ	EU-kommissionär med ansvar för näringsliv och industri 2004–2010	Efterträdare: Antonio Tajani
Företrädare: Loyola de Palacio och Neil Kinnock	EU-kommissionens vice ordförande en av fem på denna post 2004–2010	Efterträdare: Kallas, Tajani, Reding, Kroes, Šefčovič, Almunia och Ashton
Företrädare: Martin Bangemann och Monika Wulf-Mathies	EU-kommissionär från Tyskland tillsammans med Michaele Schreyer 1999–2004 1999–2010	Efterträdare: Günther Oettinger

Referenser

1. Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 13 april 2018.^[källa från Wikidata]
2. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: verheugen-gunter, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
3. Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000014911, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
4. ^ [ ] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 114720, läs online, läst: 1 april 2021.^[källa från Wikidata]
5. Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018.^[källa från Wikidata]
6. ^ [ ] Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 12 juli 2021.^[källa från Wikidata]
7. bundestag.de, 15 januari 1996, läst: 30 oktober 2021.^[källa från Wikidata]
8. läs online, archiv.prezident.sk , läst: 22 oktober 2021.^[källa från Wikidata]
9. Jürgen Dittberner. Kurzbiografien: Günter Verheugen i: Die FDP: Geschichte, Personen, Organisation, Perspektiven. Eine Einführung, andra upplagan, 2010. Springer. ISBN 978-3-531-17494-5. Läst 9 oktober 2020.