Gösta Bäärnhielm
Gösta Bäärnhielm, född 6 september 1890 i Stockholm, död 21 mars 1982 i Göteborg, var en svensk borgmästare. BiografiBäärnhielm avlade studentexamen i Göteborg 1909 och jur. kand. vid Uppsala universitet 1914. Han gjorde tingstjänstgöring i Inlands, Askims med flera härads samt Flundre med flera härads domsagor 1914–1916, blev extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1917, kanslist i riksdagens lagutskott 1917 och amanuens vid Sveriges Redareförening i Göteborg 1917. Han var extra ordinarie notarie vid Göteborgs rådhusrätt 1918, blev assessor 1923, rådman 1935 och tillförordnad borgmästare i Göteborg större delen av åren 1939–1944 samt ordinarie borgmästare där 1944–1957. Han studerade det nya rättegångsförfarandet i Danmark 1921. Han var vidare ombudsman vid Göteborgs barnavårdsbyrå 1918–1919, dispaschörsassistent i Göteborg 1920–1931 och andre ombudsman vid Älvsborgs med flera läns hypoteksförening från 1926. Bäärnhielm var sakkunnig i justitiedepartementet rörande lagstiftningen om fri rättegång 1941–1942. Av trycket utgav han Anteckningar om det allmänna tviste- och brottmålsförfarandet i Danmark efter Retsreformen (1921), Rättegången i brottmål (1923) och Utomäktenskapliga barns ställning (1934). Bäärnhielm var son till häradshövding Mauritz Bäärnhielm och Louise, född Arhusiander.[2] Han gifte sig 16 augusti 1919 med Eira Lagerlöf (1895–1940), som var dotter till läkaren Daniel Lagerlöf och Elin, född Röing. Se även
ReferenserNoter
Tryckta källor
|