Frostvikens socken ligger kring de omfattande sjösystemen i övre Faxälven med dess östra delar vid Fjällsjöälvens tillflöden, och däremellan finns vidsträckta fjällområden. Socknen utgör odlingsbygder vid sjöarnas fjällområden, med höjder som Sipmehke i norr som når 1 424 meter över havet[5][6][1] och Sielkentjakke som har en höjd på 1 315 m.ö.h.
År 1865 överfördes byn Lillånäset från Frostvikens socken till Dorotea socken.[7]
Namnet
Namnet (1763 Frostviken) betyder den frostutsatta viken och avser en vik i västra delen av Kvarnbergsvattnet som fryser till tidigt på säsongen.[8][6] På sydsamiska heter Frostviken Frööstege.[9]
Historia
Från stenåldern finns omkring 75 boplatser som vittnar om äldre fångstkultur. Många platser är nu överdämda. Det finns omkring 90 fångstgropar. På några få platser finns gravar av förhistorisk typ, främst på stränderna. Dessa har fynd från bland annat vikingatiden. Den fasta bosättningen härstammar från 1700-talet, och den förste fastboende invånaren i Frostviken hette Jon Olofsson och flyttade in från Nordli i Norge till nuvarande byn Frostviksbränna omkring 1750. Gränsen mellan Sverige och Norge fastlades i Strömstadstraktaten 1751. I förhandlingarna hade Danmark-Norge vissa krav på Frostviken, eftersom det fanns minst lika mycket kontakt västerut som österut, men gav sig mot att de fick Lierne västerut.
År 1919 invigdes Sjoutnäsets kapell för Sjoutnäsets kapellförsamling inom Frostvikens pastorat, och ett annat kapell finns i Ankarede.
År 1927 hade Frostvikens socken 2 519 invånare på en yta av 4 214 km². Den hade 872 hektar åker och 190 729 hektar skogs- och hagmark.
Glimmer, som användes inom el-industrin, bröts i området kring Väktarmon, 20 km norr om Gäddede, under 1940-talet. Tidigare har även andra mineraler brutits på flera platser inom socknen, exempelvis norr om Ankarvattnet och vid Rödfjället.
Samer
Frostviken är en del av det sydsamiska området. I fjälldalarna finns omfattande lämningar av den äldre samiska kulturen.[5][6][10][11]Frostvikens lappförsamling var en icke-territoriell församling, avsedd för den nomadiserande samebefolkningen i området. År 1927 var 196 samermantalsskrivna i den församlingen. Samtliga lappförsamlingar upplöstes 1942.
^ [ab] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris9337075. ISBN 91-7345-139-8
Nyström, Clara (2012). Ankarede – levande kyrkstad : Kunskapsunderlag 2011 : Stora Blåsjön 2 :30, Frostvikens socken, Strömsunds kommun. Rapport – Jamtli, 1654-2045 ; 2012 :2. Östersund: Jamtli. Libris13482792
Sohlberg, Marianne (1971). Tre traditionsbärare från Frostviken. Uppsala: Uppsala universitet. Libris12521631
Ur Frostviksfjällens skuggor : Sveriges yngsta provins : dess utveckling under 230 år : ett teams hembygdsforskning åren 1983-1984. [Strömsund]: [Norra Jämtlands avd., Studieförb. Vuxenskolan]. 1985. Libris569112
Åhrén, Christina (2000). Ankarede : en samisk mötesplats. [Sverige]. Libris11591622