Häradsvapnet, med anor från tidigt 1500-tal, fastställdes formellt av Kungl. Maj:t den 5 mars 1948.
Blasonering: I fält av silver ett uppskjutande blått standar med tre tungor, belagt med ett genomgående kors, som i varje vinkel är åtföljt av en femuddig stjärna, allt av guld och med blå stång.
Ursprungligen fanns texten "Konung Christian till Frosta Härad" på vapnet och konungen som åsyftas är Kristian II. Av förklarliga skäl finns texten inte med längre.
Vapnet finns på den fana, som förvaras på Hörby museum, och som användes då häradsborna deltog i bondetåget 1914. Fanan är fäst på en lång, blå stång på vilken är fäst en silverskylt med texten Buren under bondetåget 6/2 1914. Skänkt af grefvinnan Anna Bonde, Bosjökloster. På fanans baksida står: Så följoms vi åt som redlige Män, Slå fienden tills ej käft är igen.
Namnet
Häradsnamnet skrevs i en avskrift från omkring år 1200 provincia Frosta (provinsen Frosta) på latin och vid 1300-talets början in Frostahæret. Liksom till ett annat medeltida namn på häradet från omkring år 1300, Dapræheret, saknas tillfredsställande uttolkning.[2]
Det har föreslagits att Frosta skulle kunna vara genitiv av det forndanska mansbinamnet Frosti. Men inom det medeltida Norden saknas andra exempel på att häradsnamn bildats av personnamn. Mot att Frosta skulle ha med Frosti att göra talar även att häradsnamnet ursprungligen uttalades med o-ljud som i "hosta", medan mansnamnet var bildat av ordet frost som uttalades med ö-ljud.[2]
Dapra i forndanska Dapra hærat har sammanställts med fornvästnordiskaJapr som står för "tung, sorgmodig", med den troliga grundbetydelsen "tung, fast". Även här har det föreslagits att Dapra skulle ha samband med ett forndanskt mansbinamn, Dapri. Mot det talar samma invändningar som för Frosta/Frosti. Den mest sannolika förklaringen till båda häradsnamnen tros vara att de har något samband med egenheter i terrängen. Det har även föreslagits att de båda häradsnamnen skulle beteckna olika områden inom häradet.[2]
Häradet var beläget i mellersta Skåne, söder och öster om Ringsjön. På Linderödsåsens utlöpare i norr är trakten kuperad och skogrik. På de södra delarna mot Kävlingeån bördig jordbruksslätt. Häradet präglades av många stora jordegendomar och gods.[3]
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter
Häradet hörde från åtminstone 1669 fram till 1996 till Malmöhus län. Ramsåsa socken överfördes 1952 till Kristianstads län. Från 1997 ingår området i Skåne län. Församlingarna tillhör(de) Lunds stift
1918–1946 Sjöbo fögderi för socknarna som kom att tillhöra Eslövs kommun samt Gudmuntorps socken
1918–1946 Eslövs fögderi för socknarna som kom att tillhöra Hörby kommun samt Höörs, Munkarps, Norra Rörums Bosjökloster och Tjörnarps socknar
1946–1951 Lunds fögderi för Harlösa, Hammarlunda, Holmby och Gårdstånga socknar
1946–1966 Hörby fögderi för de socknar som kom att tillhöra Hörby kommun samt Högseröds socken samt från 1952 för Harlösa och Hammarlunda socknar
1946–1990 Eslövs fögderi för de socknar som kom att tillhöra Höörs kommun samt Hurva, Skeglinge, Skarhults, Östra Strö socknar samt från 1952 Holmby och Gårdstånga socknar och från 1967 de socknar som kom att tillhöra Hörby kommun