Friedrich Stieve

Stieve med Ingrids brorsdotter Verna i Saltsjöbaden 1906.

Friedrich Stieve, född 1884 i München, död 1966[1],[2][3] var en tysk författare, historiker och diplomat.[4]

Biografi

Stieve tog studentexamen 1904 vid Wilhelmsgymnasium i München, och studerade därefter historia i München, Leipzig och Heidelberg. 1908 promoverades han till filosofie doktor och bodde 1909–1915 i München.[5]

Stieve var 1915–1921,[6] pressattaché vid Tyska legationen i Stockholm,[7] och översatte 1915 den så kallade Aktivistboken till tyska[8]. 1921–1928 arbetade Stieve vid det tyska utrikesministeriet i Berlin, och från 1928 till 1932[6][9] var han ambassadör vid Tysklands ambassad i Riga.[7] 1932–1939[3] var han åter vid utrikesministeriet som legationsråd och chef för den kulturpolitiska avdelningen,[7] Han var även ledamot av den Preussiska vetenskapsakademien i Berlin.[10] och under andra världskriget verksam som historiker och författare.

Familj

Stieve var från 1908 gift med Ingrid Larsson (1884–1941),[2] som var syster till borgarrådet Yngve Larsson och svägerska med Elin Bonnier. Friedrich Stieve var son till historieprofessorn Felix Stieve[11] och bror till professorn i anatomi Hermann Stieve.[12]

Bibliografi i urval

Tyska

Stieves översättning av Aktivistboken 1915
  • 1916: Schwedische Stimmen zum Weltkrieg
  • 1916: Die politischen Probleme des Weltkrieges (översatt verk av Rudolf Kjellén)
  • 1918: Studien zur Weltkrise (med Rudolf Kjellén)
  • 1919: Gedanken über Deutschland
  • 1924: Iswolski und der Weltkrieg
  • 1934: Geschichte des deutschen Volkes
  • 1939: Neues Deutschland
  • 1940: Politische Gespräche
  • 1941: Wendepunkte europäischer Geschichte vom Dreißigjährigen Krieg bis zur Gegenwart
  • 1942: Deutschlands europäische Sendung im Laufe der Jahrhunderte
  • 1943: Deutsche Tat für Europa
  • 1943: Elfhundert Jahre Verdun

Svenska

Referenser

Noter

  1. ^ Saknad 1945 i Berlin enligt Kraus & von Borutin. Flydde efter kriget österut, men vände efter ett antal år åter till Bayern enligt Larsson (2008).
  2. ^ [a b] Rainer Maria Rilke, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin): Briefwechsel 1906-1926
  3. ^ [a b] Burkhard Dietz, Helmut Gabel, Ulrich Tiedau: Griff nach dem Westen: die „Westforschung“ der völkisch-nationalen ...
  4. ^ Theodor Spitta, Ursula Büttner, Angelika Voss-Louis: Neuanfang auf Trümmern
  5. ^ (på tyska) Reichshandbuch der deutschen Gesellschaft: Das Handbuch der Persönlichkeiten in Wort und Bild. [Hauptschriftleitung: Robert Volz.]. Berlin: Deutschen Wirtschaftsverlag. 1930-1931. sid. 1850. Libris 2991303 
  6. ^ [a b] Deutsche Nationalbibliothek: Friedrich Stieve
  7. ^ [a b c] Karl Kraus, Sidonie Nádherny von Borutin (Freiin), Friedrich Pfäfflin: Briefe an Sidonie Nádherný von Borutin, 1913-1936, Volume 1
  8. ^ (på tyska) Schwedische Stimmen zum Weltkrieg: Übersetzt und mit einem Vorwort versehen von Friedrich Stieve. Leipzig. 1915. Libris 3080682. http://searchworks.stanford.edu/view/3110215 
  9. ^ 1930 enligt Bundesarchiv - Nachlass Johannes Haller Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Sommaren 1934; enligt Larsson (1993)
  10. ^ Conrad Grau (Berlin), Planungen für ein Deutsches Historisches Institut in Paris während des Zweiten Weltkrieges Arkiverad 16 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., seite 117
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014065532/http://www.badw.de/publikationen/sonstige/nachrufe/1953/Stieve.pdf. Läst 8 oktober 2014. 
  12. ^ Grosse bayerische biographische Enzyklopädie, Bd. P-Z, München 2005, sida 1901

Tryckta källor

Externa länkar