Fredrik Ousbäck

Fredrik Ousbäck
Medborgare iSverige
Utbildad vidLinköpings universitet
Sysselsättninghistoriker, filmare
Redigera Wikidata

Fredrik Ousbäck är en svensk historiker och filmare som bland annat är känd för sin forskning kring Rökstenens tolkning och för sin youtube-kanal Format Historia som skildrar Sveriges förhistoria från ett akademiskt perspektiv.[1]

Ousbäck har en kandidatexamen i historia från 2007[2] och en magisterexamen i historia från 2010[3] och har bland annat studerat under filologen och runologen Jan Paul Strid vid Linköpings universitet.[4]

Rökstenen

Fredrik Ousbäck har skapat över 80 videoklipp på youtube angående Rökstenen och dess tolkning.[5] Han har uppmärksammats för sin C-uppsats ”Rökstenens och futharkens platonska kosmologi” från 2007 där han kritiserar att Rökstenen förutsätts vara monosekventiell, det vill säga det är en enda ”rätt” väg genom inskriften som ska identifieras, vare sig det är ristarens eller läsares. Han framhåller att i en ristning där varje avsnitt fått en avsiktlig placering borde kompositionen i sig betraktas som betydelsebärande.[6]

Upptäckt

Bland Ousbäcks diverse teorier om Rökstenen har en upptäckt blivit allmänt accepterad av stenens forskarväsen; att partiet rhfþrhisiatun, som är ett förskjutningschiffer, även kan dechiffreras till större delen av den yngre futharken. Stycket tros ska uppdelas som rhfþrhis och iatun, där efterledet torde betyda jätte. Förskjuts rhfþrhis så att var runtecken ersätts av det tecken som följer närmast efter i den yngre futharken läses stycket knuoknat, alltså knūa knatti, ”kunde krossa/kraftfullt forma” -jätten. Men det Ousbäck upptäckt är att dechiffreringen ger ett dubbelt resultat. Förskjutningen stavar även ut större delen av futharken om man behåller lönnrunorna i följd med förskjutningen:[7]

r→k, h→n, f→u, þ→ą, r→k, h→n, i→a, s→t (hela yngre futharken: f u þ ą r k h n i a s t b m l ʀ).

Enbart de två första förskjutningarna hör ej till futharken och tros vara till för att den primära följden ska fungera.[7]

Ousbäck uppmärksammades för detta 2015 av språkvetaren Per Holmberg[7] och har fått samtycke av språkforskaren Bo Ralph[8] och språkforskaren och runologen Henrik Williams.[9]

Referenser

  1. ^ ”Insändare: Rökstenen förtjänar ett bättre öde”. Östgöta Correspondenten (corre). corren.se. 18 augusti 2023. https://www.corren.se/insandare/artikel/rokstenen-fortjanar-ett-battre-ode/jp1n7vqj. Läst 2 december 2024. 
  2. ^ Fredrik Ousbäck (2007). ”Rökstenens och futharkens platonska kosmologi : Spåren av antikens idégods hos järnålderns skandinaviska krigarelit” (Kandidat-uppsats). Linköpings universitet. uppsatser.se. https://www.uppsatser.se/uppsats/aa2d5d5a19/. Läst 2 december 2024. 
  3. ^ Fredrik Ousbäck (2010). ”Myt, ideologi och vetenskap i det fornnordiska kulturarvet” (Magister-uppsats). Linköpings universitet. uppsatser.se. https://www.uppsatser.se/uppsats/a1921570cb/. Läst 2 december 2024. 
  4. ^ Fredrik Ousbäck (1 december 2024). ”Rökstenens text enligt nutida tolkningar”. Format Historia. youtube.com. https://www.youtube.com/watch?v=qpNnacPVt6M. Läst 2 december 2024. 
  5. ^ ”Rökstenen. Stenen som gick upp i Rök” (spellista). Format Historia. youtube.com. https://youtube.com/playlist?list=PL70tGF4xX9Gc0IBFrST0JHu2uJ6SyLw6y&si=oAvvrmm2eGLV-vWn. Läst 2 december 2024. 
  6. ^ Åkerström, Hanna (2021). Rökstenens visuella textstruktur. elektronisk resurs (diva-portal.org): Uppsala universitet. sid. 13. Libris ftcqqn9rc95xqlmd. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1543724/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 december 2024 
  7. ^ [a b c] Holmberg, Per (2015). ”Futhark | Vol. 6 · 2015 | International Journal of Runic Studies | Svaren på Rökstenens gåtor: En socialsemiotisk analys av meningsskapande och rumslighet”. Universitetet i Oslo, Uppsala universitet, Göteborgs universitet. uu.diva-portal.org. sid. 92, 98, 100, 105. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922588/FULLTEXT01.pdf. Läst 6 december 2024. ISSN 1892-0950
  8. ^ Ralph, Bo (2021-12-17). Fadern, sonen och världsalltet. En nytolkning av runinskriften på Rökstenen. Volym 1. Göteborg: styrelsen för Meijerbergs institut vid Göteborgs universitet. sid. 444. ISBN 978-91-986791-0-6. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70270. Läst 6 december 2024 ISSN 0348-7741
  9. ^ Williams, Henrik (2021). Rökstenen och världens undergång. Lettland (tryck): Kaunitz-Olsson. sid. 181. ISBN 9789189015746 

Externa länkar