Fredrik Axel Nycander, född den 19 december 1867 på Åby säteri i Tossene församling, död den 17 april 1944 i Stockholm[1] var en svensk författare, journalist och skådespelare.
Biografi
Nycander var son till löjtnanten vid Bohusläns regemente Axel Reinhold Nycander och Augusta Louise Kilman och växte upp på Åby säteri i Bohuslän. Han blev student 1887 vid Vänersborgs högre allmänna läroverk och studerade därefter vid Uppsala universitet. Han kom att ha sin yrkesverksamhet i Stockholm, men var starkt engagerad i Bohusläns kulturhistoria och en centralgestalt i badortslivet i Lysekil och redaktör för badortstidningen Trampen under 1910-talet.
Under 1892-1897 var han redaktionssekreterare vid Figaro, 1898-1899 redaktör vid Varia och litteratur- och teaterkritiker vid Dagen 1900-1904 med signaturen Don Diego. Han var skådespelare vid Stora Teatern, Göteborg och Svenska Teatern, Helsingfors 1906–1908 och styresman för fornminnessällskapet Vikarvet 1915–1928 och även anlitad föreläsare.
Författarskapet är omfattande. Under Uppsalatiden var Nycander medlem av det litterära studentsällskapet Saga. Främsta temat är Bohuslän och dess historia och han publicerade ett femtiotal skrifter med anknytning till detta landskap, vilka omfattar bland annat lyrik, barndomsskildringar, sju bohuslänsromaner och vikingaspel. Flera av Nycanders teaterpjäser hade premiär på Stockholmsteatrar och några även på Dramaten. Han scendebuterade 1906 i den egna pjäsen Hans Fjord. I mitten av 1930-talet utgav han sina memoarer i tre band. Ernst Högman, en samtida kritiker, säger om Nycanders prosa: "I sina novellsamlingar Västkust och Hat och fjord har han i en tvärhuggen målande stil skildrat det bohuslänska kustfolket på ett om skarpt öga och varmt hjärta vittnande sätt. De äro tagna på kornet, dessa kärfva, ordknappa och stundom vildsinta kustbor, det luktar haf och fisk om dem och de höra hop med sina klippor."[2]
Nycander var en av stiftarna av det bohuslänska fornminnessällskapet Vikarvet 1915 och var dess styresman i 13 år. Förutom utgivning av skrifter genomfördes undersökningar och vård av Bohusläns fornminnen, bland annat restaureringen av Svenneby gamla kyrka, som därmed räddades åt eftervärlden.
Författarens Bohusvisan, tonsatt av Henrik Jansson, har anförts som landskapssång för Bohuslän.[3][4] Texten är inspirerad av och beskriver landskapet runt gården Åby, Åbyfjorden och kusten utanför på Sotenäset. De sista raderna är självuppfyllande, "mitt hem bland bergen står. Det är mig alltid nära, om ock jag fjärran går. Jag trår till gråa stränder, till backars blom och snö. Som mås till redet vänder, jag drager dit att dö." dessa rader beskriver Åby säteri och familjen Nycanders privata begravningsplats som då just låg med blommande backar och ängar framför, vettande ner mot Åbyfjordens stränder.
"I Bohuslän det gamla drog viking över våg,
att segerbyte samla på dråpligt draketåg.
För frihet mången hjälte på mur och klippa
stred.
Det blåa havets bälte blev gräns i västerled.
I Bohuslän det goda gror ax i sol och vind,
och gårdarna sig froda med vallad hjord vid grind.
På trevna fiskeläget bor skepparn trygg och glad.
Han söker stimmet trägetoch fångar sill i vad.
I Bohuslän det sköna styr köl på fjord och sjö.
Där susar granen gröna och strandråg på en ö.
I gattet skummet stänkeroch mareld lyser vit.
I tången snäckan blänker och ljungen klär granit.
I Bohuslän det kära mitt hem bland bergen står.
Det är mig alltid nära, om ock jag fjärran går.
Jag trår till gråa stränder, till backars blom och snö.
Som mås till redet vänder,jag drager dit att dö…"
Bibliografi
Skönlitteratur
”Fjälldalens juninatt / Spelar-Jan”. Från Fyris' strand : dikter och berättelser. Upsala: Akademiska bokhandeln. 1888. sid. 18-22. Libris679755
”I Hållö fyr”. Från Fyris' strand : dikter och berättelser. Upsala: Akademiska bokhandeln. 1888. sid. 45-47. Libris679755
Vid Gottfrid Torbjörnssons graf den 25 mars 1889. Upsala. 1889
Röda skyar : dikter. Stockholm: F. Hellberg. 1892. Libris1625231
Två år : nya dikter. Stockholm: G. Chelius. 1894. Libris1625232
Brustna strängar : till P. Haaxmans tafla. Stockholm. 1895
I folktrons underland : tåg af grupper och figurer ur nordisk mytologi, helgonlegender, folkvisor och folksagor sammansatt. Stockholm: Lagerström. 1918. Libris1656729
Engelbrektssagan : friluftsspel i 8 uppträden. Stockholm: Hæggström. 1919. Libris1656726
Godnatt till gården. Lysekil: Lysekilsposten. 1919. Libris1656727
Sankt Eriks banér : dikt. Stockholm: Lagerström. 1919. Libris1656731
Tal till direktör L. Laurin på hans femtioårsdag, firad i Lysekil 17 februari 1919. Stockholm. 1919. Libris2942462
Hembygd : dikter. Uddevalla: J. F. Hallmans bokh. 1920. Libris1656728
Marieskog. En dikt om Marieskogs kloster i Dragsmark samt om riddaren Axel Tordsson o jungfrun Valborg Ingemarsdotter. Lysekil. 1920
Sankt Erikssagan. Stockholm: Sv. kyrkans diakonistyrelse. 1920. Libris1656732
Tänkaren från Kaserna : i de bohuslänska Oddfellow-logernas namn, vid Pontus Wikners minnessten i Kaserna, söndagen den 30 maj 1920. Lysekil: Lysekilsposten. 1920. Libris1656733
Vårdträdet : Bohusläningarnes hembygdsbok : 1921 / red. av Fredrik Nycander. Uddevalla: J. F. Hallmans bokh. 1920. Libris1661154
Minne och munterhet : Stockholmiana med porträtt och teckningar / samlade av Fredrik Nycander. Stockholm: Stallmästaregårdens vänner. 1934. Libris1349161
^Bohusvisan / av Henrik Jansson ; till text av Fredrik Nycander. Stockholm: Nordiska musikförlaget. 1990. Libris1369249
^Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung, svenska folk! Sångbok för skola och samhälle (32. uppl. 3. tr). Stockholm: Samf. f. union sång. 1955. sid. 40. Libris1447460
Andersson, Thomas (1996). ”Stångehuvud och Bohusskalden”. Stångehuvud / [text och foto : Thomas Andersson] ([Lysekil] : [Naturskyddsfören. i Lysekil], cop. 1996): sid. 13-15 : ill.Libris3090437