Fredric Horn af Åminne

Fredric Horn af Åminne
Horn af Åminne i generalsuniform modell 1779 med Serafimerordens band över axeln, samt den franska Militärförtjänstorden och Serafimerordens kraschan på bröstet. Miniatyr av Martin Scheffel.
Titlar
Greve
General
Yrke	Militär
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige  Frankrike 1743-1760
Försvarsgren	Infanteriet
Land	Sverige
Tjänstetid	1740 - 1780
Grad	General
Slag/krig	Österrikiska tronföljdskriget Sjuårskriget
Utmärkelser	Riddare av Serafimerorden Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden Riddare av Franska Militärförtjänstorden
Politik
Riksdagsman för Adelsståndet
Mandatperiod
1751–1789
Personfakta
Född	25 mars 1725
Död	1 januari 1796 (70 år)
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Horn af Åminne
Släktingar	bror till Gustaf Adolph Horn af Åminne
Barn	Claes Fredrik Horn af Åminne

Fredric Horn af Åminne, född 29 mars 1725, död 1 januari 1796, var en svensk greve och general.

Biografi

Fredric Horn var son till överste friherre Christer Horn och Anna Regina Siöblad. Horn af Åminne var militär i fransk tjänst 1743–1760, general 1778. Han var chef för Östgöta kavalleriregemente 1763–1774, Smålands kavalleriregemente 1774 och Livregementet till häst 1774–1780. Han utmärkte sig för tapperhet under sin tid i Frankrike och under Gustav III:s statskupp förde han näst efter kungen det högsta befälet över trupperna. Han hade då en närmast svärmisk hängivenhet för kungen, och då han för sina insatser under statskuppen upphöjdes till greve erhöll han om tillstånd att kalla sig Gustafsvän, vilket dock kungen avslog. Han fick dock tillstånd at använda kungens namnchiffer och en vasakärve i sitt vapen.[1]

Han deltog i riksdagarna 1751–1789. Horn af Åminne var amatörviolinist och medlem av Utile Dulci och ledamot av Kungliga Vitterhets- och Vetenskapssamhället i Göteborg 1776. Han invaldes som ledamot nr 38 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772. Fredric Horn av Åminne är bror till Gustaf Adolph Horn af Åminne och far till Claes Fredrik Horn af Åminne.[2]

Horn deltog även vid Riksdagen 1789 och tillhörde de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Horn sattes i förvar på Fredrikshovs slott[3] och han släpptes först den 29 april samma år.[4]

Utmärkelser[5]

• Riddare av Svärdsorden - 17 april 1750
• Riddare av franskan Militärförtjänstorden - 1760
• Kommendör med stora korset av Svärdsorden - 11 december 1772
• Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden) - 1778

Bilder

• 
  Fredric Horn I uniform m/1765 för Östgöta kavalleriregemente. Målning från ca 1770.

Referenser

1. Sveriges regementschefer 1700–2000, Rune Kjellander
2. Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
3. Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 187.
4. Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 204.
5. ”adelsvapen.com, tab 1”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190328132125/https://www.adelsvapen.com/genealogi/Horn_af_%C3%85minne_nr_92. Läst 17 februari 2020. 

Vidare läsning

• Jägerskiöld, Olof: Fredric Horn af Åminne i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)