Franz von Suppé

Franz von Suppé
FöddFrancesco Ezechiele Ermenegildo Cavaliere Suppè-Demelli
18 april 1819[1][2][3]
Split[4][5]
Död21 maj 1895[1][2][3] (76 år)
Wien[4][5]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike-Ungern
Utbildad vidUniversität für Musik und darstellende Kunst Wien
SysselsättningKompositör[6], dirigent
Noterbara verkFatinitza och Lätta kavalleriet
FöräldrarPietro Giuseppe Suppè
Namnteckning
Redigera Wikidata

Franz von Suppé, född 18 april 1819 i Spalato (nuvarande Split), Dalmatien, död 21 maj 1895 i Wien, Österrike, var en österrikisk kompositör och skaparen av wieneroperett-stilen.

Biografi

von Suppé var född i Dalmatien. Hans italienske far var släkt med operakompositören Donizetti. Denne dog då von Suppé var 16 år och han flyttade då till moderns födelseort Wien. Där studerade han vid musikkonservatoriet och bekostade studierna med att ge italienska språklektioner. Han började sin yrkeskarriär som oavlönad kapellmästare vid en förstadsscen i Wien då han var 21 år och blev till sist dirigent vid Theater an der Wien, där han uppförde italienska och franska operor.

Kompositör

I von Suppés yrkesroll på Theater an der Wien ingick att komponera musikstycken till olika folkliga teaterpjäser. En ouvertyr till pjäsen Dichter und Bauer blev hans första kommersiella framgång, som spelades över hela Europa. Hans försök att komponera operor blev utan framgång, men inspirerad av Jacques Offenbachs första enaktsopera menade von Suppé att man skulle kunna skapa en egen Wiensk operettstil. Därför skrev han 1860 operetten Das Pensionat i Offenbachs stil, den första Wieneroperetten, som kännetecknas av sin blandning av italiensk och wiensk melodik. Den fick begränsad framgång, men var ändå så lovande att von Suppé fortsatte komponera i samma stil.

Hans genombrott kom 1865 med enaktsoperetten Den sköna Galathea. Efter Lätta kavalleriet, med sin ouvertyr som fortfarande ofta spelas, kom 1876 hans första helaftonsoperett Fatinitza med libretto av Camillo Walzel och Richard Genée. Den blev en mycket stor framgång, och Fantinitzamarschen spreds över hela världen. Noterna fick en upplaga på omkring 350 000 exemplar. Hans största succé var emellertid Boccaccio 1879, med samma librettister som Fatinitza, och den spelades snart över hela Europa. von Suppé var då 60 år, och han fortsatte att komponera livet ut. Han skrev sammanlagt 211 scenverk, däribland Bellman (1887) om Carl-Michael Bellman, men ingen av de senare kompositionerna blev annat än tillfälliga framgångar. För wienoperettens vidare utveckling kom Johann Strauss d.y. att svara.

Verk

Carolina Östberg som Boccaccio vid den svenska urpremiären på Nya Teatern 1879.

Operetter (urval)

Övrigt

En symfoni, ett rekviem: L'estremo giudizio (1860), en mässa: Missa dalmatica (1876) samt kammarmusik och sånger.

Bibliografi över svenska översättningar

  • Boccaccio : komisk operett i tre akter / af F. Zell och Rich. Genée ; fri öfvers. af Ernst Wallmark ; musiken af Franz von Suppé. Opera-repertoire ; 95. Stockholm: Bonnier. 1903. Libris 1719410 
  • Glada gossar (Flotte Bursche) : operett i en akt / af Joseph Braun ; musiken af F. v. Suppé ; öfv. af A. J[onasso]n. Svenska teatern, 99-1250025-3 ; 206. Stockholm: Bonnier. 1875. Libris 1585509 
  • Jagten efter lyckan : operett i 3 akter med förspel / öfv. af H. C. ; musik af F. v. Suppé ; text till sångerna. Operatexter ; 18. Stockholm: Abr. Hirsch. 1889. Libris 1625344 
  • Sjökadetten : operett i 3 a / efter en fransk idé af F. Zell ; musik af Richard Genée ; öfv. af Ernst Wallmark. Operett-bibliotek ; 1. Stockholm: Huss & Beer [Elkan & Schildknecht]. 1879. Libris 1599470 
  • Den sköna Galathea : komisk-mytologisk opera i 1 akt / af Poly Henrion ; fri öfversättning af J. Philipsson ; musiken af F. Suppé. Göteborg: C. Rohde. 1868. Libris 1582284 
  • Text till sångerna i Boccaccio, operett i 3 a / öfv. af E. Wallmark ; musiken af F. v. Suppé. Operett-bibliotek ; 4. Stockholm: Elkan & Schildknecht. 1879. Libris 1599473 
  • Text till sångerna i Donna Juanita : komisk opera i 3 a / af F. Zell och Rich. Genée ; öfv. af E. Wallmark ; musiken af F. v. Suppé. Operett-bibliotek ; 5. Stockholm: Elkan & Schildknecht. 1880. Libris 1599474 

Filmmusik

Källor

  • Haslum, Bengt (1971). Operett och musical : en kavalkad i ord och bild från Offenbach till vår tids musical. Stockholm: Sveriges radio. sid. 35-37. Libris 7409424. ISBN 91-522-1207-6 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1013-1014 (Band 4). Libris 8198860 

Noter

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Franz-von-Suppetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rx9c55, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 5649, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зуппе Франц фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 2381, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Suppé, Franz de Paula von, vol. 40, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 337.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata