Franz König (kirurg)

Franz König
Född10 februari 1832 ​eller ​16 februari 1832[1]
Rotenburg an der Fulda[2], Tyskland
Död12 december 1910[3][4]
Grunewald, Tyskland
Medborgare iTyskland
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
SysselsättningKirurg, universitetslärare
ArbetsgivareGöttingens universitet
Rostocks universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Charité
Utmärkelser
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900)[5]
Redigera Wikidata

Franz König, född 16 februari 1832 i Rotenburg an der Fulda, Tyskland, död 12 december 1910 i Berlin, var en tysk kirurg. Han blev medicine doktor 1855, bedrev först privat praktik och kallades till kirurgie professor 1869 i Rostock, 1875 i Göttingen och slutligen 1895-1904 i Berlin. Han blev 1888 ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Biografi

König var son till Christian König, personlig läkare vid Hessen-Rotenburg, senare länsläkare i Wetter nära Marburg.[6] Hans mor var hans Amalie König född Knobel, som kom från en hessisk familj av statstjänstemän och pastorer.[7]

König studerade medicin vid Philipps-Universität Marburg. Den 26 november 1851 gick han in i studentkåren Teutonia i Marburg.[6] Med ovanligt starkt ledarskap, tog han sig an den lägsta gruppen två gånger, den mellangruppen en gång och seniorgruppen tre gånger.[8] Under åren vid Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin avlade han 1856 sin medicine doktorsexamen i Marburg.[9] År 1859 bosatte han sig som allmänläkare i Homberg (Efze) och flyttade sedan till det statliga sjukhuset i Hanau som sjukhusläkare[8] innan han avslutade sin kirurgiska utbildning i Marburg och Berlin.

König gifte sig 1862 i Hanau med Charlotte Dein. De hade fyra söner, bland annat den senare kirurgen Fritz König, som också innehade professurer vid olika tyska universitet och blev ordförande för det tyska kirurgiförbundet.

Karriär och vetenskapligt arbete

Utan habilitering, men vetenskapligt bevisat, utnämndes König av Universitetet i Rostock 1869 till dess professur för kirurgi.[10] Som efterträdare till Wilhelm Baum flyttade han 1875 till Georg-August-Universität Göttingen. Otto Hildebrand var en av hans assistenter där från 1886 till 1895.

År 1895 tog han återigen över som professor vid Charités kirurgiska klinik som efterträdare till Heinrich Adolf von Bardeleben. Med König hade Hildebrand också kommit till Charité som överläkare. Kliniken utvidgades under König från 1897 med nya byggnader och återfick ett tidigare förlorat anseende.[11] König blev professor emeritus i slutet av 1904 och utsågs till medicinalråd.[8]

König hade lyckats bedriva omfattande forskning om tuberkulos i ben och leder och publicera resultaten. Detta ledde också till nya insikter i det tidiga skedet av denna sjukdom och till undersökningen av andra liknande sjukdomar samt till framgångsrik tillämpning av samband mellan olika angripna ben.[7] Från 1904 till 1927 var Otto Hildebrand Königs efterträdare.[12]

Bibliografi (urval)

  • Lehrbuch der speziellen Chirurgie (1875-77; åttonde upplagan i tre band 1904-05)
  • Lehrbuch der allgemeinen Chirurgie (1883-89; tredje upplagan 1909)
  • Spezielle Tuberkulose der Knochen und Gelenke (två band, 1896-1902)
  • Die Tuberkulose der menschlichen Gelenke, sowie der Brustwand und des Schädels (1906)
  • Der Lister’sche Verband und die Sehnennaht. In: Centralblatt für Chirurgie. Jahrgang 1, 1874, S. [129–]131.
  • Lebenserinnerungen. Berlin 1912.

Utmärkelser och hedersbetygelser

  • Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons, 25 juli 1900[5]

[Redigera Wikidata]

Bysten vid Charitésjukhuset.

Tack vare sina tjänster inom ben- och ledkirurgi utsågs König till hedersmedlem tillsammans med Ernst von Bergmann vid det första mötet i april 1902 i tyska föreningen för ortopedisk kirurgi, grundad 1901.[13]

En av Carl Ferdinand Hartzer utförd byst av König finns uppställd utanför sjukhuset Charité i Berlin.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Frans König (Mediziner), 24 september 2021.

Noter

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 1735, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: könig-franz.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Plarr's Lives of the Fellows, Pfarr-ID: E002462b, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Christian König war Angehöriger des Corps Hassia Marburg.
  7. ^ [a b] Kunst, Wissenschaft und Literatur: Zum 70. Geburtstag des Chirurgen Franz König. In: Königlich privilegierte Berlinische Zeitung, 16. Februar 1902.
  8. ^ [a b c] Ungewöhnlich führungsstark, klammerte er zweimal die Dritte, einmal die Zweite und dreimal die Erste Charge.Kösener Korpslisten 1910, 166/297.
  9. ^ Dissertation: Beschreibung eines kindlichen Beckens und kindlicher Geschlechstheile von einem achtzehn Jahre alten Mädchen.
  10. ^ Christoph Weißer: Chirurgenlexikon. 2000 Persönlichkeiten aus der Geschichte der Chirurgie. Springer, Berlin Heidelberg 2019, ISBN 978-3-662-59238-0, S. 368.
  11. ^ Christoph Weißer, Jörg Arnholdt: Neue Aspekte zum Berufsweg des Chirurgen Fritz König (1866–1952) unter Berücksichtigung zweier Autographen seines Lehrers Ernst von Bergmann (1836–1907). 2017/2018, S. 124 und 126.
  12. ^ Christoph Weißer: Chirurgenlexikon. 2000 Persönlichkeiten aus der Geschichte der Chirurgie. 2019, S. 135 f.
  13. ^ Peter Bade: Die Geschichte der Deutschen Orthopädischen Gesellschaft. Berlin 1939, S. 30.

Vidare läsning

  • Karl Siebert: Hanauer Biographien aus drei Jahrhunderten. Hanauer Geschichtsverein, Hanau 1919 (= Hanauer Geschichtsblätter NF 3/4), S. 101–103.
  • Karin Krüger: Lebensgeschichte und Arbeitswerk des Chirurgen Franz König. Dissertation Universität Göttingen 1963.
  • Hans Killian: Meister der Chirurgie und die Chirurgenschulen im gesamten deutschen Sprachraum. 2. Auflage. Stuttgart 1980, S. 335 f.

Externa länkar

Auktoritetsdata