Fjällig taggsvamp

Fjällig taggsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningThelephorales
SläkteSarcodon
ArtFjällig taggsvamp
S. imbricatus
Vetenskapligt namn
§ Sarcodon imbricatus
Synonymer
Bankera infundibulum (Sw.) Pouzar 1955[1]
Sarcodon aspratus (Berk.) S. Ito 1955[2]
Hydnum adpressum Lloyd 1916[3]
Phaeodon aspratus (Berk.) Henn. 1898[4]
Phaeodon imbricatus (L.) J. Schröt. 1888[5]
Hydnum aspratum Berk. 1882[6]
Hydnum badium Pers. 1825[7]
Hydnum badium Pers. 1825[7]
Hydnum badium var. badium Pers. 1825[7]
Hydnum infundibulum Sw. 1810[8]
Fungus imbricatus (L.) Paulet 1793[9]
Hydnum imbricatum L. 1753[10]
Hydnum imbricatum var. imbricatum L. 1753[10]

Den mykologiska karaktären hos fjällig taggsvamp:


hymenium:
taggar


hatt:
nedsänkt mitt


skivtyp:


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:


ekologi:
mykorrhiza

Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) är en svamp som är fjällig och gråbeige på översidan. Äldre svampar har mörkare ovansidor med ett större inslag av brunt. Hattens undersida är ljusare grå och har de för taggsvamparna karakteristiska taggarna. Den växer på marken i granskog, ofta i stora ringar.[11]

Fjällig taggsvamp är ätlig. I svampböcker rekommenderas yngre exemplar med hattdiameter under tio centimeter till stekning. Större och äldre exemplar, som ofta är beska i smaken, rekommenderas endast för inläggning. Fjällig taggsvamp angrips sällan av larver och sniglar.[11]

Från och med mitten av 1900-talet och fram till 1999 inbegrep artbegreppet fjällig taggsvamp även motaggsvamp (Sarcodon squamosus). DNA-studier har dock visat att det rör sig om två skilda arter. Motaggsvamp växer med tall och är till skillnad från fjällig taggsvamp användbar för att färga garn.[12]

Fjällig taggsvamp är Gästriklands landskapssvamp.

Källor

Fotnoter

  1. ^ Pouzar (1955) , In: Ceská Mykol. 9:96
  2. ^ S. Ito (1955) , In: Mycol. Fl. Japan 2(4):183
  3. ^ Lloyd (1916) , In: Mycol. Writ. 4:552
  4. ^ Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:149
  5. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):460
  6. ^ Berk. (1882) , In: Grevillea 10(no. 56):121
  7. ^ [a b c] Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:155
  8. ^ Sw. (1810) , In: K. Vetensk-Acad. Nya Handl. 31:244
  9. ^ Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:127, index
  10. ^ [a b] L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1178
  11. ^ [a b] Holmberg, Pelle (2006). Nya svampboken (4., [rev.] uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 10076684. ISBN 91-518-4707-8 
  12. ^ Johannesson, Hanna; Ryman, Svengunnar; Lundmark, Hjördis; Danell, Eric (14 januari 1999). ”Sarcodon imbricatus and S. squamosus — two confused species”. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0953756208607005. Läst 8 oktober 2016. 

Externa länkar