Fetärna
Fetärna[1] (Gygis alba) är en tropiskt levande fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[2] KänneteckenUtseendeFetärnan är en liten (28-33 cm), helvit tärna med vanligen mörkare handpennespolar, svartaktig näbb, svarta ben och en diagnostisk svart fläck kring ögat. Ungfågeln liknar den adulta men har mörka fläckar på hjässa och nacke, bruna och beige band eller fjäll på ovansidan och vingtäckarna samt brunspetsade stjärtfjädrar.[3] Underarten microrhyncha (se nedan) är något mindre, har grundare kluven stjärt, större svart ögonfläck, vitaktiga handpennespolaroch tydligt smalare, helsvart näbb.[4] LätenFetärnan yttrar gutturala och tjattrande "heech heech" eller "griich griich".[5] Utbredning och systematikFetärnan häckar på tropiska öar i både Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. Utanför häckningstid sprider den sig och kan ses utmed kusterna från Chile och Colombia till Nya Zeeland och utmed Asiens östra och södra kuster från Kina till Indien, på öarna i Indiska oceanen och utmed södra Afrikas kust. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[2]
Tillfälligt har den påträffats i Panama, Japan och Sydkorea samt på Bermuda. En, två eller tre arter?Underarten microrhyncha upphöjs till egen art av bland andra Birdlife International och IUCN[6], Gygis microrhyncha, på grund av avvikande utseende.[7] Författare till sentida studier argumenterar för att de bör betraktas på en och samma art, baserat på genetik och morfologi.[8] Birdlife International och IUCN urskilde 2022 även underartsgruppen candida till en egen art, Gygis candida baserat på skillnader i utseende och läte..[9][10] LevnadssättFetärnan dyker efter sin föda, mestadels av småfisk, men också bläckfisk och kräftdjur. Den häckar på vanligtvis vegetationstäckta korallöar, i träd och buskar eller i steniga sluttningar och klippbranter. Unikt för måsfåglarna bygger fétärnan inget bo utan lägger sitt enda ägg direkt i en trädklyka eller på ett palmblad. Orsaken tros vara att det minskar risken för parasiter, något som kan få andra sjöfåglar att överge en hel koloni.[5][11] StatusIUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna (eller arterna) var för sig, alla som livskraftiga.[12][6][9] Underartsgruppen candida ökar i antal, medan alba och microrhyncha anses ha stabila populationsutvecklingar. Referenser
Externa länkar
|