Föreningen Verdandi

Ej att förväxla med Verdandi (organisation).
Verdandis småskrifter. Omslag av Carl Larsson.

Föreningen Verdandi är en partipolitiskt obunden kulturradikal förening som grundades i Uppsala 1882 av bland andra Karl Staaff. Föreningen karaktäriseras av en radikal humanism och vill upprätthålla en för liberalismen och arbetarrörelsen gemensam tanketradition.[1] Efter en tids inaktivitet startade föreningen på nytt 2022 under ledning av Max Hjelm, Emil Hammarlund, Josefin Kämpe och Hanna Deák.[2]

Historia

Bland Verdandis första medarbetare fanns Hjalmar Branting, Otto von Zweigbergk och Hjalmar Öhrwall. De ville upprätthålla en för liberalismen och arbetarrörelsen gemensam tanketradition och sammanföra studenter som ställde upp på tankefrihet och yttrandefrihet. De ämnen som togs upp på föredrag och i diskussion var vetenskap och förnuft, kritik mot religion och nationell idealism samt kamp mot sexuellt pryderi och hyckleri.[3]

Föreningen karaktäriseras som radikalt humanistisk, vilket föreningen definierar som att vidga den kritiska reflexionen, hävda opinionsbildningen gentemot staten, slå vakt om rättssäkerheten, motverka klassgränser och förespråka internationalism. Folkbildning blev direkt från grundandet en huvudfråga för Verdandi.

Tidigt i föreningens historia, den 2 april 1887, ledde en diskussionskväll i Uppsala till den omfattande och uppmärksammade sedlighetsdebatten. Det ansågs att mötet överskridit anständighetens gränser och uppmanat till kränkning av den kristliga moralen och rentav gjort hädiska uttalanden. Mötets och föreningens ordförande, den frisinnade Mauritz Hellberg, utpekades som syndabocken.[källa behövs]

Under 1960-talet hade föreningen 500–600 medlemmar och en livlig debatt- och föreläsningsverksamhet. Mötena handlade bland annat om ateismen, USA:s krig i Vietnam och om klassamhället. Skriftserien Verdandi-debatt tog upp liknande ämnen. Även resor anordnades till bland annat Jugoslavien, Tanzania och Zambia. Verdandi drog sig under det tidiga 1970-talet ideologiskt allt längre åt vänster (jämför med 68-vänstern), men har sedermera återgått till en mer socialliberal position på den politiska skalan.

Under 2000-talet har föreningen haft sin bas i Stockholm och anordnar föredrag och debattkvällar.[4]

Stiftare

Personer som stiftade Verdandi:[5]

Skriftserier

Föreningen gav under åren 1888–1954 ut sina Verdandis småskrifter,[6] och 1961–1999 gavs pocketböcker ut i serien Verdandi-debatt.[7] Småskrifterna utgavs 1964–1970 med namnet Verdandi-orientering.[8]

Källor

  1. ^ ”Föreningen Verdandi”. www.foreningenverdandi.se. Arkiverad från originalet den 7 december 2021. https://web.archive.org/web/20211207084558/http://www.foreningenverdandi.se/ettan.htm. Läst 14 november 2021. 
  2. ^ ”Studentföreningen Verdandi Kontakt.”. 11 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220811225649/https://studentforeningenverdandi.se/kontakt. Läst 13 april 2024. 
  3. ^ ”Studentföreningen Verdandi”. www.foreningenverdandi.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210518065141/http://www.foreningenverdandi.se/historik.htm. Läst 14 november 2021. 
  4. ^ ”Mötesverksamhet”. www.foreningenverdandi.se. Arkiverad från originalet den 14 november 2021. https://web.archive.org/web/20211114152047/http://www.foreningenverdandi.se/moten.htm. Läst 14 november 2021. 
  5. ^ Studentföreningen Verdandi 1882–1907. Uppsala: Norblads bokh. 1907. Libris 1617989 
  6. ^ Studentföreningen Verdandis småskrifter. Stockholm: Bonnier. 1888-1954. Libris 455561 
  7. ^ Verdandi-debatt. Stockholm: Prisma. 1961-1999. Libris 3746929 
  8. ^ Verdandi-orientering. Stockholm: Prisma. 1964-1970. Libris 799097 

Externa länkar