Eura (finska: Eura) är en kommun i landskapetSatakunta i Finland. Folkmängden i kommunen uppgår till &&&&&&&&&&011417.&&&&&011 417 invånare, och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&0630.200000630,2 km². Folkmängden i tätorten Eura kyrkoby uppgick den 31 december 2012 till 6 645 invånare, landarealen utgjordes av 21,26 km² och folktätheten uppgick till 312,6 invånare/km²[5].
Eura kommun grundades år 1866. En kommunsammanslagning skedde vid årsskiftet 1969/1970, då kommunerna Honkilax och Hinnerjoki inkorporerades med Eura. Vid årsskiftet 2008/2009 gick Kiukais kommun i sin tur ihop med Eura kommun.[6] Kommunen gränsar till följande kommuner: Euraåminne, Harjavalta, Kumo, Letala, Virmo, Nakkila, Pöytis, Raumo och Säkylä.
Euras historia inleddes redan i forntiden. Speciellt fynd från järnåldern har gjort kommunen känd över hela världen[7]. Orten är också särskilt känd för gravfältet Luistari som uppvisar rika vikingatida fynd. Eura har varit en betydande vikingatida handelsplats[8]. I Euratrakten har funnits en kyrksocken från 1200-talet. Forskarna är inte överens om den är Euraåminne eller Eura. Eura kyrksocken nämns i källorna tidigast 1420. Efter 1474 anslöts Säkylä som kapell till Eura, möjligen skedde detsamma samtidigt med Kjulo. [9]
Befolkningsutvecklingen i Eura kommun 1975–2020[11]
År
Folkmängd
1975
14 174
1980
13 729
1985
13 630
1990
13 406
1995
13 438
2000
12 957
2005
12 807
2010
12 507
2015
12 128
2020
11 483
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[12][13]
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 83-84, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 388, 646, Finlands medeltidsurkunder IV, Helsingfors 1924, nr 3292