Esaias Collin

Anders Esaias Collin, född 19 februari 1866 i Gödelöv, död 24 november 1906 i Gävle[1], var en svensk järnvägstjänsteman och författare.

Biografi

Föräldrar var godsförvaltaren Tage och Emma Collin.

Collin erhöll 1895 hedersomnämnande av Svenska Akademien för diktcykeln Ur Arild Ugerups saga och 1895 samma utmärkelse för den episka romancykeln Mickel i Tenhult. Han vann även 1904 akademiens mindre guldmedalj för en samling sonetter.

Han var bror till skulptören Johannes Collin.

Bibliografi

• Mickel i Tenhult : en rimkrönika anno 1611 : belönad med hedersomnämnande af Svenska Akad. d. 20 dec. 1897. Stockholm: Bonnier. 1898. Libris 21416039. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1644101 
• Spelman Hjärts visor och andra dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1902. Libris 1726302 
• Småstadslif och andra noveller. Stockholm: Schedin. 1905. Libris 1726301 
• Marstrandsprästen : en rimmad berättelse från Gyldenlövefejden 1677. Göteborg: Västkustens boktryckeri. 1918. Libris 22523928 

Källor

1. Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
• Svenskt författarlexikon : biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 141. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/