Ernst Lindelöf

Ernst Leonard Lindelöf
Född	7 mars 1870[1][2][3] Helsingfors
Död	4 juni 1946[1][2] (76 år) Helsingfors
Begravd	Sandudds begravningsplats[4] kartor
Medborgare i	Storfurstendömet Finland och Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet Göttingens universitet
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, topolog, fackboksförfattare
Arbetsgivare	Helsingfors universitet (1896–1938)[5]
Noterbara verk	Lindelöfhypotesen och Lindelöf-rum
Föräldrar	Lorenz Leonard Lindelöf
Släktingar	Uno Lorenz Lindelöf (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1907)[6] Sankt Annas orden, tredje klass (1910)[6] Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1940)[6]
Redigera Wikidata

Ernst Leonard Lindelöf, född 7 mars 1870 i Helsingfors, död 4 juni 1946, var en finländsk matematiker. Bland annat Lindelöfs sats och Picard-Lindelöfs sats är uppkallade efter honom.

Lindelöf blev student 1887, filosofie doktor 1893, docent 1895 och professor i matematik vid Helsingfors universitet 1903. Han var en grundlig kännare av den moderna analysen och blev ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten 1904, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1913 och av Vetenskapsakademien i Stockholm 1917.

Släkt

Lindelöfs far var Lorenz Lindelöf, professor i matematik vid Helsingfors Universitet och grundare av Finlands Matematiska Förening, och hans mor var Gabriela Krogius. Förutom Ernst Leonardin hade familjen sex andra barn: Uno, Anna Maria, Carl Arvid, Ester Elisabeth, Tyra Gabriela och Ella Amalia. Lindelöfs syster Anna Maria gifte sig med den finska kirurgen Frans Ali Krogius.[7]

Utmärkelser

• Asteroiden 1407 Lindelöf är uppkallad efter honom.[8]

•  Riddare av Nordstjärneorden, 1907[6]
•  Sankt Annas orden, tredje klass, 1910[6]
•  Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 1940[6]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi (i urval)

• Le calcul des résidus et ses applications à la théorie des fonctions (Paris, 1905)
• Mémoire sur la théorie des fonctions entières d’ordre fini ("Acta societatis scientiarum fennicæ" 31, 1903)
• Sur une extension d’un principe classique de l’analyse et sur quelques propriétes des fonctions monogènes dans le voisinage d'un point singulier (tillsammans med Edvard Phragmén, i "Acta mathematica" 31,1908)

Se även

• Lindelöfhypotesen
• Lindelöfs lemma
• Lindelöfrum
• Lindelöfs sats
• Phragmén–Lindelöfs princip
• Picard–Lindelöfs sats

Källor

Litteratur

• ”Ernst Lindelöf”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4786-1416928957392 
• Lindelöf, 3. Ernst Leonard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
• Lindelöf, 3. E. L. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)

Noter

1. ^ [ ] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] SNAC, SNAC Ark-ID: w62h0bjx, läs online, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
3. Ernst Lindelöf, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4786-1416928957392, läs online.^[källa från Wikidata]
4. Find a Grave, Find A Grave-ID: 114117805, läs online.^[källa från Wikidata]
5. MacTutor History of Mathematics archive.^[källa från Wikidata]
6. ^ [ ] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3535.^[källa från Wikidata]
7. ”Helsingin yliopiston opettaja- ja virkamiesmatrikkeli 1640–1917: H–O”. Helsingin yliopisto. 25 juni 2007. http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet_2/H-O.pdf. 
8. ”Minor Planet Center 1407 Lindelöf” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1407. Läst 10 oktober 2023.