Erik Oxenstierna (1859–1913)

Erik Carl Gabriel Oxenstierna
Oxenstierna som överste i Livgardet till häst
FöddErik Carl Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa[1]
10 februari 1859[2]
Jakob och Johannes[3], Sverige
Död10 mars 1913[2] (54 år)
Livgardet till häst församling[3], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär
MakaSiri Eleonora Wallenberg
(g. 1896–1913)[1]
BarnJohan Gabriel Oxenstierna (f. 1899)
Sigrid Aminoff (f. 1904)
FöräldrarAxel Ture Gabriel Oxenstierna[1]
Utmärkelser
Riddare av Italienska kronorden (1889)[1]
Riddare av tredje klass av Järnkroneorden (1894)[1]
Kommendör av Frans Josefsorden (1897)[1]
Riddare av Svärdsorden (1899)[1]
Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
 Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2024-02)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Erik Carl Gabriel Oxenstierna, född den 10 februari 1859 i Stockholm, död där den 10 mars 1913, var en svensk greve och militär. Han tillhörde ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa och var far till Johan Gabriel Oxenstierna och Sigrid Aminoff.

Biografi

Oxenstierna blev underlöjtnant vid Livregementets husarer 1878, löjtnant där 1888 och vid Generalstaben samma år, kapten där 1892. Efter att ha varit militärattaché i Wien 1893–1894 blev han ryttmästare i Livregementets husarer 1896 och major vid Generalstaben 1898. Oxenstierna var stabschef hos inspektören för kavalleriet 1898–1903. Han befordrades till överstelöjtnant vid Generalstaben 1902, till överste i armén 1904 och vid Generalstaben 1905. Oxenstierna blev avdelningschef vid kommunikationsavdelningen 1902, tillförordnad chef för Norrlands dragonregemente 1904 och sekundchef för Livgardet till häst 1905. Han invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1901. Oxenstierna blev riddare av Svärdsorden 1899, kommendör av andra klassen av samma orden 1907 och kommendör av första klassen 1912.

Källor

  1. ^ [a b c d e f g] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 5, Norstedts förlag, 1930, s. 603-604, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Vem var det?, 1944, s. 147, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]